- Project Runeberg -  427 porträtter af namnkunniga svenske män och fruntimmer /
176

(1847) [MARC] [MARC] With: Gustaf Henrik Mellin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl XII:s Samtida ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

unga flickans förmyndare och välgörare, och skickade
henne år 1809 till Stockholm, der hon insattes i pension
bos Franske Markisen Dariés, hvilken i hufvudstaden
inrättat en bokhandel och en läroanstalt för Franska
språkets inhämtande. Redan som ung röjdes hos henne, ej
blott kårlek för vitterbeten, utan äfven anlag för dess
yrken, men hon öfvade dessa anlag endast för eget nöje,
emedan de voro förenade med detta för den sanna
talangen karakteristiska drag: misstroende till egna krafter.
Först sedan hon år 1809 trädt i äktenskap med
kram-handlaren i Stockholm, Asping, men nödgats genom en
laglig skiljsmässa låta upplösa detsamma, emedan de
båda makarnas lynnen föga sympatiserade, framkallade
denna omständighet hennes sångmö till offentligt lif, och hon
uppträdde i Poetisk Kalender år 1817 med några klagande
sånger. Det bifall dessa vunno, förmådde henne att
fortfara på den beträdda banan, och hon inlemnade flera
bidrag både till Poetisk och U/ioelisk Kalender, samt
tidningen Heimdall, bvarvid hon alltid undertecknade sig
Eu-pltrosyne, hvilket sedan förbi i fvi t hennes skaldenamn,
äfven då hon utgaf sjelfständiga arbeten eller samlingar af
sådana. Den första af detta slag utkom år 1822, under
titel: Dikter af Evphrosyne, hvarpå följde ett dramatiskt
poem: Vublina. År 1828 utgaf bon Nyqre Dikter, 1832
Samlade Dikter, 1840 Sylfiden och tredje bandet af hennes
Nya Dikter, bvilka alla omfattats af både kritikens och
allmänhetens huldhet och aktning. Under tiden hade
hennes enskildta förhållanden tagit eu lyckligare vändning,
ty hon gifte sig 1822 med Bruksinspektören Nyberg, med
hvilken hon ännu sammanlefver, dock utau att kvarken i
detta eller i sitt första äktenskap bafva några barn. Den
tid, hennes hushåll lemnat henne öfrig, bar hon användt
dels på vitterheten, dels på skötseln af sina blommor,
ty hon älskar de täcka naturbarnen lika mycket på jorden
som i poesien. År 1843 företog bon, till skötande af sin
hälsa, en resa till Danmark, Tyskland och Frankrike.
Svenska Akademien bar, såsom ett »ktuinjrsbevis, tillde-

O *

lat henne sin jetton i guld.

409.

E M E L l K C A R L É K.

Köpmannen i Strömstad Roger Smiths dotter föddes
derstädes den 8 Aug. 1807. Redan som ung följde hon
sin iader på flera af de resor han företog på sina fartyg
och vann derigenom en bekantskap med sjölifvet, som hon
sedermera med så mycken skicklighet användt i
skildringen af dess skiftande uppträden, en bekantskap, som i
allmänhet är sällsynt bos litteratörer, men isynnerhet är
det hos fruutimmer, genom sina Iefnadslorhållanden
vanligen uteslutna från möjligheten att förvärfva en dylik.
Vid 20 års ålder gifte hon sig med provincialläkaren A.
Flygare och flyttade med honom till Småland. Enka 1833
återvände hon titl hembygden, dock utan att för
beständigt vistas der, utan bodde på åtskilliga ställen i
provinserna deromkring, hvilkas seder och egenheter hon
sålunda bado tillfälle att lära känna. År 1838 uppträdde

hon för första gången med en liten roman: Waldemar
Klein, hvilken emottogs af publiken med mycken välvilja
för sitt enkla, okonstlade framställningssätt, det naiva,
naturliga och flärdlösa i teckningen af karakterer och
händelser. På den följde sedermera Representanten och
Gustaf Lindorm, hvilka ännu mer utbredde hennes rykte
och detta stadgades fullkomligt, då hon år 1839 bosatte
sig i Stockholm för att helt och hållet ägna sig åt
litteraturen och den del deraf, som hon valt till föremål för
sin själsverksamhet: romanen. Hon bar sålunda, utom de
ofvannämnda, efterhand utgifvit: Professorn och hans
skyädlingar — Fosteibröderne — Kyrkinviqntngen i llammarby —
Skjutsgossen — Rosen på Tistelön — Kamrer Lassman —
Fidei ko misset — Pä! Wärning — Vindskuporna — Bruden
pä Omberg — Enslingen på Johannisskaret och En natt vid
Bullarsjön, liemies sista och största arbete, i hvilket hon
skildrat pietismens olyckliga verkningar. De flesta af
hennes romaner äro öfversatta i Danmark, Tyskland, England
och Amerika. Ilon vistas icke, likt många andra
romanförfattare, inom en enda, trängre sfer, utan äger en
uni-versalitet, hvari bon, liksom i teckningens säkerhet och
bestämdhet, står främst bland alla inom Sverige. Hennes
penna dväljes lika hemmastadd i de högre kretsarne som
bland folket, och bon skildrar lika troget passionens
företeelser hos kulturmenniskan, som do enkla uppträdena inom
folklifvet. Helst dröjer hon likväl i den friska sjöluften,
vid hafsstranden, på skärgårdens öar och fisklägen, der
hon lättast återfinner den natursanning, bon i allt söker
och med enkla, men bestämda, drag återgifver. Hennes
kolorit är icke lysande och bländande, men sann. De
förnämsta af hennes arbeten äro måhända Pål Wärning, Rosen
på Tistelön, men framför allt Enslingen pä Johannisskaret,
hvilken af många läsare blifvit satt i främsta rummet
bland alla Svenska romaner. I företalet till den
Amerikanska öfversättningen af Rosen på Tistelön meddelas ett
omdöme öfver hennes författareskap i allmänhet. — År
1S41 ingick hon sitt andra äktenskap med Kanslisten i
Justi t ¡»-Revisionen J. G. Carlén.

410.

Jöns Svanberg,

Professor, prost och kyrkoherde i Alunda af erkestiftet,
Led. af N. O, (öddes den 6 Juli 1771 i Neder-Calix
socken i Norrbotten, af bondeföräldrar, blef 1787 student i
Upsala och 1794 magister. Samma år utnämndes han till
Docens i mathemathiken, men flyttade år 1S03 till
Stockholm, der han blifvit Vet.-Akadeiniens Astronom och 1809
dess Sekreterare. Han qvarblef icke länge vid denna
befattning, emedan ban redan 1811 befordrades till Matb.
Professor i Upsala. År 1819 erhöll han, såsom personelt
praibende, Alunda och Morkarla pastorat och vid Drottning
Desiderias kröning blef han Theol. Doktor. Han är för
närvarande Professor Emeritus, åtnjutande ett lörtjent
lugn efter sina långa vetenskapliga ansträngningar. — S.
är en af, icke allenast Sveriges, utan äfven Europas,
ansedda-sle matkematiker. Redan åren 1801 —1803 anställde han,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:06:16 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/portr427/0266.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free