Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl XII:s Samtida - 411. Anders Henrik Stamberg - 412. Anders Otto Lindfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i förening med Öfverbom, Holmqvist och Palander
gradmätningar i Lappland, hvarom en beskrifning ä fransyska
utgafs. År 1S0G vann han Franska National-lnstitutets
astronomiska pris; år 1S25 anställde han, tillika med
Professor Cronstrand, pendelförsök i Stockholm, liar för
öfrigt utgifvit en mängd, skrifter i sin vetenskap t. ex.
Euctides proportion, doctrina explicator facta — Figura
ver-ticalium in etlipsoide ditermin — De mntuo tinear. geome.tr.
contactu m. fl. — Sonen Adolf Ferdinand Svanberg, född
är 1S0G, är, sedan 1841 , Professor i Fysiken vid Upsala
Universitet och Led. af Vet. Akademien.
41!.
Anders Henrik Stamberg
föddes den 9 December 1759 i Köping, der fadern var
Handlande. Dennes omständigheter satte honom i tillfälle
att låta sonen beträda studiernas bana, der ynglingen
redan utmärkte sig med ovanlig llit och lärgirighet, så att
han ådrog sig den vittre Lektor Bergklints
uppmärksamhet, on uppmärksamhet, som äfven bekräftade sig då den
fordne lärjungen sex år senare blef sin lärares
eftorträ-dare. Stamberg diinitterades år 1778 från Westorås
gymnasium till Upsala Universitet, der han år 1782 tog
Magistergraden, och tvänne år senare, då han blifvit
prest-vigd, förordnades till vikarierande Eloqv. et Poeseos
Lektor i Westerås, till hvilket embete han likväl först år
1797 erhöll verklig befordran. Förut bestridde han
Gym-nasii-Notarie och sedan Bibliothekarie-tjensten, i hvilken
sistnämnda egenskap ban ombesörjde gymnasii-bibliothekets
uppställande i dess nya lokal i domkyrkan och författade
öfver detsamma en systematisk alfabetisk katalog, hvilken,
såsom dess biograf anmärker, var skrifven med hans egen
”särdeles prydliga ooh nitida handstil.” Ehuru han ända
till år 1S28, dä han begärde afsked, qvarstannade på den
blygsamma Lektorsplatsen, gick han dock icke i
mist-ning af alla de utmärkelser, som möjligen här kunna
tillskyndas en förtjent man. lian blef nemligen
Konsistorii-Ledamot och Theol. Lektor 1810, fick Professors-tilei
1812, blef Kyrkoherde i Badelunds Prebende-pastorat 1815,
Prost 1S17, Theol. Doktor 1818 och pryddes 1S24 med
Nordstjernan. Ar 1825 uppfördes han i andra rummet på
förslaget till Westerås biskopsstol. Eller 44 års utöfning
af lärare-kallet, tog han väl, såsom redan är nämudt,
afsked derifrån 1828, men fortfor likväl med
Konsistorii-göromålen och med Prest- och Pastoral-examina intill sin
död den 31 Maj 1840. Stamberg var en utmärkt lärare,
och eu af dem, som hafva att tacka honom för sin
grundliga bildning, yttrar om honom vid hans graf: "Huru ofta
träffas väl on Lärare, som så förstår att hos ynglingen
iugifva denna varma kärlek för sin vetenskap, att med
denna det lifliga snillets hänförande kraft draga honom
till sig, och att äfven under ytan af ett strängare lynne
tillvinna sig sina Lärjungars vördnad och tillgifvenhet.
Emellertid, och för att kunna gå så många och
mångfaldiga önskningar och anspråk till möte, för att kunna
verka och uträtta så mycket som han, erfordrades en kraf-
tens ihärdighet, en ordningens vana, en oegennytlans
försakelse i mera än vanlig måtto." Bland de lärjungar, han
haft i sin vård, och som ägt honom att tacka, ej blott
för lärarens undervisning och handledning, utan äfven för
vännens och välgörarens verksamma biträde, var Johan
Olof Wallin, som alltid med tacksamhet påminte sig
honom. Då han dimitterades till Akademien, skref S. i doss
testimonium,’ alt läroverket ”lorde komma att skicka fä
hans likar.” — Stamberg var en vän af vitterheten’ och
en grundlig Latinare; han har utgifvit tre upplagor af
IJoratius med historiska, mythologiska och filologiska
anmärkningar, samt: Erici Benzelii Breviarium ffistorice
Eccle-siasticai, ad prcesens usque tempus continuatum.
412.
A k d er s 0 tto Lindfors
föddes den 2S Juli 1781 på Karlstorp i Näsby socken af
Wexiö stift, der fadern var Komminister. Då han år
1798 kom till Lund och skulle skrifva pro exercitio för
Lundblad, förundrade sig denne öfver den mindre goda,
temligen oromerska, stilen, och yttrade detta oförstäldt,
tilläggande, att han bland Småländningarne eljest var van
att finna sina bästa latinare. Denna förebråelse träffade
så djupt den känslige ynglingen, alt han inneslöt sig ett
helt år, hvarunder ban uteslutande studerade Cicero och
Livius. Kanske var det denna lilla motgång som lade
grunden till hans framtida utmärkelse och af den klena
chriaskrifvaren gjorde den store Latinaren, ty dä han
framgick ur sitt frivilliga (ängelse och Lundblad fick se
hans nästa scriptum, fällde han tårar af förtjusning
der-öfver. Då Lindfors sedan år 1 SO 1 tog Kandidatexamen,
erhöll han af Lidbäck det högsta betyget, en ära, som
han delade med en ende kamrat: Tegnér, mod hvilken
han följande äret tillsammans promoverades; han blef
sedan Docens i pedagogik och didaklik och förvärfvade här
ett sådant förtroende, att han, under hela den följande
lifstiden, mer än nägon annan anlitades om att skaffa
skickliga informatorer. Ar 1S11 blef han Adjunkt i
Historien, hvarpå 1S14 följde Professorstitel, men det
verkliga embetet först 181 (i. L. förestod det med drift och
alfvar, men hans kallelse drog honom till latinet, och åt
det egnade han så mycket af sin tid och krafter han
möjligtvis kunde. Ändteligen blef han år 1827 Eloqv. et
Poes. Professor och kunde nu uteslutande få egna sig åt
sitt älsklingsstudium. Att det fattades någon verkligt god
vägledning för dem, som ville beträda denna bana, hade
han tidigt insett och derföre börjat författa ett fullständigt
Svenskt och Latinskt Lexikon, hvaraf första delen utkom
1815, och den senare 1827. Det var för att få tillfälle
att fullända dettas utgifvande, som han år 1819 erhöll
Oxie och Bjäreshögs regala pastorat, hvars inkomster han
ansägs behöfva, och för hvars emottagande han lät
prest-viga sig. År 1S29 valdes han till ledamot af
Vitlerhets-Akademien, blef 1830 Theol. Doktor och erhöll 1S32
Nordstjernan. Såsom riksdagsman 1834 hörde han till den
strängt konservativa sidan, och som ledamot i kommitéen
42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
