Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl XII:s Samtida - 416. Håkan Sjögren - 417. Benjamin Carl Henrik Höijer - 418. Carl Georg Brunius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en ålder af S8 år. S. var en utmärkt Latinare, en strängt
redlig man, nitisk i sitt eniheto och varm för allt godt,
särdeles för ungdomens undervisning, men saknade den
fog’lighet och dot lätta väsen, som förstår draga till sig
det unga sinnet, hvarföre han också oj alltid stod på don
bästa fot med sina lärjungar, bvilkas förtrytelse stundom
yttrade sig i åtskilliga små puts, som de spelade honom.
Bland sådana var en gång nedrifvandot af en hel
sten-gärdesgård, som tillhörde honom, hvarvid det. berättas,
att den unge Ling isynnerhet varit verksam och till straff
hvarföre han relegeredes från Gymnasium. S. var sträng
hushållare, så att han sjelf hennna försålde sina förlager
oeh, eller hvad som berättas, till och med åt hustrun
räknade brödkakorna, hvilka skulle ta;»as i bestämd
nummerföljd; men det skedde ej för att gnida, utan för att
använda penningarne till nyttiga ändamål. Ännu under sin
lcfnad anslog han den betydliga summan af tillsammans
14,126 R:dr B:ko till åtskilliga stiftelser, såsom till
stipendier i Upsala och Lund, till förhöjning af skollärarnos
i Wexiö och Jönköping löner, till en industriskolas
stiftelse i Jönköping o. s. v. Efter lians död till föllo ännu
större summor ilera välgörande stiftelser, så att hela
beloppet gick till .10,000 R:dr B:ko. Bland hans skrifter
anmärkas, utom hans Lexikon: Grammatista P/iilosop/ians
(ny upplaga af Rydelii) — Explicatio
Paraphrastico-Exege-lica, Novi Foed — Praktiskt Kristendom s-försök m. m.
417.
Benjamin Carl IIeniuk IIöijer
föddes den 1 Juni 1767 på lvlingsbo i stora Skedevi i
Westerås stift, der fadern, sedermera Prosten i Kumla,
Henrik II. dä bodde såsom bataljonspredikant vid
Dalregementet. lian blef 1783 student i Upsala och 1788
Magister, höll 1792 ett tal öfver Gustaf lll:s död inför
Westmanlands och Dala nation, som fäste sådan
uppmärksamhet vid talet, att det trycktes på hennes bekostnad,
ingick som Extr. Ord. i Kansli-Kollegium och blef 1798
Filosofie-adjunkt. Don ovanliga skarpsinnighet och talang
han röjde, tycktes kunna gilva honom hopp om en hastig och
lysande befordran, men donna utehlef likväl i många år,
till följd af politiska orsaker, lian var nemligen
ledamot i en al studerande och ungo universitetslärare i
Upsala på 1790-talet stiftad förening, som tycktes allt för
mycket hängifva sig åt de frihetsidéer, hvilka Franska
revolutionen satt i omlopp. Denna förening, som kallade
sig sjelf: ”Junta1’, ådrog sig regeringens misstankar och
dossa träffade naturligtvis i främsta rummet Höijer,
hvil-ken ansågs som själen deri. Detta vållade, att han,
ehuru främst på förslaget till den, efter Christiernin år 1799
lediga, filosofiska Professionen, förbigicks ej allenast vid
dess besättande, utan äfven vid flera andra, som han
sedermera sökte, ja, till och mod vid en lektors-befattning
vid gymnasium i Westerås, samt alt han icke en gång
kunde erhålla rcktoratet vid trivialskolan derstädes.
För-trytsam häröfver, företog han en utländsk resa till
Tyskland och Frankrike, der han redan var fördelaktigt känd
genom sina skrifter, särdeles den om den Filosofiska
Konstruktionen, hvilken med stora lolord blifvit recenserad i
Schellings Filosofiska Journal. Lyckligtvis ingick han med
Olof Kolmodin, hvilken gemensamt mod honom sökte
Skytteanska professionen, den öfverenskommelse, att den
af de båda, som erhöll sysslan, skulle till den andre
af-stå en del af lönen. Iv. blef den lycklige, men llöijer
fick åtminstone något medel till sin utkomst. Ändtligen
klarnade dagen för honom genom 1809 års revolution, då
flera af hans politiska akademie-vänner koinrno till
inflytelse och betydenhet, och han befordrades sålunda till den
nu åter lediga Filosofiska professionen, hvilken han
rätteligen bord t erhålla tio år förut. Ilan fick den likväl endast
för att snart lemna den, emedan han bortrycktes af en
förtidig död den 13 Juni 1812, endast 45 år gammal.
Bekymmer, tankespänning och någon oförsigtighet i
lef-nadssättet under ungdomens dagar lade honom i grafven.
— 11. var en af Sveriges utmärktaste tänkare, lika klar
i sin uppfattning, som lycklig i framställningssättet, och
dertill begåfvad med en ovanligt välljudande oeh böjlig
röst, hvilket allt bidrog att göra honom till cn förträfflig
akademisk lärare. Till sin personlighet var han likväl
icke älskvärd, sluten, sarkastisk, egenkär, stolt och egoist.
Emot denna både hans inre och yttre öfverlägsenhet
af-stack på ett sällsamt sätt hans elegans i klädsel och
noggranna aktgifvelser på alla modets växlingar. Efter hans
död hafva lians skrifter utgifvits i fem band.
418.
Cari, Georg Brunius,
Grajca; Lingua; Professor i Lund och R. N. ()., föddes
don 23 Mars 1792 i Tanums prestgård i Bohuslän, der
fadern, Theol. Doktorn, Led. af N. 0., Gomer B. var
kyrkoherde, lledan tidigt röjde sig hos gossen mycken
böjelse för byggnadskonsten, men deremot så mycket mindre
för de lärda studierna, hvilket väckte hans moders
misströstan och föranledde hennes, sannolikt icke på alfvar
yttrade, hotelse, att sätta honom i lära hos en
murmästare’, en hotelse, som, långt ifrån att förskräcka
gossen, tvärtom ingaf honom stor glädje. Han beslöt
emellertid att skingra hennes farhågor, lade sig med alfvar
på latinen och bragte det deri så långt, att han
öfver-raskade sin fader med ett af honom fårfattadt Latinskt
poem. Den gamle afstyrkte likväl denna banas
fortsättning, men Lundblad deremot tillstyrkte den vid hans
ankomst til Lund, och att L. icke misstog sig om
ynglingens anlag, visade de många Latinska poenier Br.
sedermera författat, serdeles ett sådant i sex sånger, kalladt:
I)e Diis Arclois, hvari han behandlade Nordiska
mytholo-gien och som torde vara det största af någon Svensk
för-fattadt skaldestycke på Romarnes språk. Promoverad till
Magister år 1S14, förordnades han följande året till
Do-ceus i Grekiska litteraturen, prestvigdes 1823 och hlef
1824 Tegnérs efterträdare i Grekiska Professionen. Br. har
likväl icke såsom man förnekat den kärlek för
byggnadskonsten, hvilken röjde sig hos gossen. Åren 1 ö 15 —1817
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
