Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl XII:s Samtida - 421. Magnus Jakob Crusenstolpe - 422. Lars Johan Hjerta - 423. Oskar Patrik Sturtzenbecher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stad, valdes till Justitie-Ombudsman, utnämnde ban sin
vän C. till Sekreterare, men detta förordnande upphörde
straxt derefter geuorn Ehrenborgs oförmodade död, då hans
efterträdare utsåg en annan person. 1 stället erhöll C. i
Januari 1824 uppdrag att förvalta ett
Revisions-sekreterare-emhete, bvilket i Februari månad 1S25 utbyttes mot
As-sessors-sysslan i Svea llof-Rätt. Från denna tog han
af-sked år 1834. — Redan som gosse hade C. röjt
författareanlag, till hvilkas utbildande han uppmuntrades af en
bland sine lärare, Amanuensen vid Kongl. Bibliotheket
Carl Ödnrann, broder till den ryktbare Samuel Ö. Han
utgaf redan 1821 en novell, kallad: Vedergällningsrätten,
livarpå sedan följde ett par andra: Denis frän Normandie
och Kollerstad. Vitterheten var dock icko den egentliga
bana, bvarpå han skulle vinna rykte oi:h utmärkelse. Det
var det politiska skriftställeriet. lliiri uppträdde ban år
1822 med : Några ord om organisationen af Styrelsen öfver
Jordbruk och Jernhandtering i Sverige, utgaf derefter:
Idéer till en förbättrad National-representation — Politiska
åsig-ter och Forsok till en liritik öfver Herrar Anckarsvards och
Richerts Representationsförslag m. m. Men äfven detta fält
var ännu icke det, på bvilket ban kunde röra sig med
fullkomlig ledighet och sjelfständighet, emedan han var
bestämd att odla ett eget, honom ensamt tillhörande. 1
slutet af 1330 började han utgifva en politisk tidning,
kallad: Fäderneslandet, hvari han mycket skiljde sig från de
åsigter, han förut troddes hylla och från med honom lika
tänkande vänner. Bladet bedömdes sålunda skiljaktigt i
mån af skiljaktiga opinioner, men alla voro ense om att
erkänna den sällsynta lätthet, den säkra teckning och den
lysande kolorit, som utmärkte en följd af deri
förekommande genrebilder af samtida personer. Då tidningen år
1834 uppbörde, samlade C. dessa bilder till ett helt,
förökade och kompletterade dem, samt utgaf samlingen under
titel: Skildringar ur det inre af Dagens Historia. 1; De
Frånvarande, hvilken skrift gjorde ett oerhördt uppseende
och inom några dagar försåldes, så alt en ny upplaga
blef nödvändig. Iliirpå följde kort derefter: 2: De
Närvarande, och ban har sedermera med utomordentlig lycka
fortsatt bearbetningen af denna genre, som, om den skall
hafva något namn, bvilket dock aldrig blir rätt
uttrycksfullt, måhända kunde kallas: ”Den politiska Bomanen,”
men som är honom egen och hvari ban torde hafva
ingen hvarken föregångare eller medtäflare i
färgläggningens bjerta friskhet, stilens pikanta liflighet och förmågan
att hanföra läsaren, äfven då denne icke i allt delar
författarens meningar. Af sådant slag voro: 1720.—1772 och
ISO!), samt Ställningar och Forhållanden, skildrade i Bref
till en vän i landsorten, bvaraf elfva häften utkommit.
Det tredje af dessa ådrog honom år 18.)8 en rättegång
inför Svea llof-Rätt för Majestätsbrott, på grund af några
uttryck, som påstodos vara lasteliga för Konungens
person. 1 trots af författarens bestridande, gillades denna
åsigt af Juryn, som förklarade honom skyldig och
Hof-Rätten dömde honom, till följd deraf, den 19 Juni s. å.
till tre års fängelse på Waxholms fästning, dit han
af-fördes den 20 Juli, och frigafs derifrån samma dag 184 1.
Vistandet på fästningen afbröt doik icke hans författare-
verksamhet. Tvärtom fortsatte han derunder de
ofvan-uämnda Brefven ocb utgaf åtskilliga andra skrifter, såsom:
Vidrakning och Reform, Betraktelser i fängelset af en Svensk
Statsfdnge — Portefeuitle, en samling af äldre och
nyare historiska teckningar och anekdoter, börjad före
fängelsetiden och fortsatt efter densamma. Han bar
sedermera utgifvit 3:ne större arbeten: Morianen, 5 delar, en
teckning af tiden från 1756 till 1823, — Carl Johan och
Svenskarne, 4 delar, en romantisk skildring af Carl Johans
lefnad såsom Svensk tbronföljare ocb Konung, samt Huset
Tessin, en detta år (1847) börjad teckning af tiden från
Carl XI:s anträde till regeringen, intill den frejdade
stammens utgång ett sekel senare.
422.
Lars Johan II j e r t a
föddes den 23 Januari 1801 i Upsala, der fadern var
Akade-mi-Räntmästare, tog redan 1814 studentexamen och
promoverades vid 20 års ålder till Magister. Han inträdde
derefter i Bergskollegium, der han 1825 blef Notarie,
förrättade der vid flera tillfälleu Sekreteraretjensten och
förestod ett förordnande som Bergmästare i Wermland. Vid
1823 och 1828—1830 årens riksdagar var han först Kanslist
ocb sedan Notarie på Riddarhuset. Under den sistnämnda
utgaf han, i förening med Crusenstolpe, Riksdagstid/lingen,
hvilken var bållen i en liberal syftning, emedan båda
redaktörcrne tillhörde denna meningsfraktion. Efter
riksdagens slut inköpte han ett tryckeri och öfvergaf
tjenste-mannabanan, för att blifva boktryckare, förläggare och
publicist. Den 6 December 1830 började han utgifvandet
af Aftonbladet, bvilket ännu fortfar och är, icke blott den
ojemlörligt mest spridda Svenska tidning, utan äfven, i
förhållande till folkmängden, en af dem som torde, i
publicitet, kunna täfla med bvilket blad hom helst i något
annat land, emedan omkring 7000 exemplar deraf lära
afsättas. Det har bibehållit sig, i trots af de mänga
indragningar, bvaraf det, under de första åren af sin
tillvarelse, träffats icke mindre än 14 gånger oeh, kanske till
och med genom dem, ökat både sina prenumeranter och sitt
format. II. har äfven som förläggare utgifvit cu mängd
större verk, bland andra ett stereotyperadt Franskt och
Svenskt Lexikon, och, utom sitt boktryckeri, drifvit
åtskilliga andra industriella yrken, t. ex. ett stilgjnteri, en
stearinljus- och en svafvelsyre-fabrik, de första af detta slag i
Sverige, samt på sista åren äfven grosshandel. Vid sitt
boktryckeri har han först af alla begagnat åugmachin ocb
införskrifvit flera mekaniska pressar.
423.
Oskar Patrik Stirtzeseeciiur
är född i Stockholm den 30 November 1811. Fadern var
Kamereraren i Serafimer-Gillet, Patrik S. Ilan
promoverades till Magister i Upsala år 1833, ingick i Kansliet
och Statskontoret, men öfvergaf snart tjenstemannabanan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
