Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl XII:s Samtida - 423. Oskar Patrik Sturtzenbecher - 424. Fredrik Boije - 425. Carl Fredrik Ridderstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för att egna sig endast åt litteraturen. Häri uppträdde
han först år 1831 med en romans kallad: Romarskölden
och belöntes följande året af Svenska Akademien för
skaldestycket: Veidi Alf. År 1S34 började han utgifva
tidningen: Arlekin, men hvilken snart upphörde, och S.
inträdde följande året i Aftonbladets redaktion, der han
förnämligast redigerade de artistiskt och literärt kritiska
uppsatserna. I slutet af 1S38 företog han eu resa till
Paris, der han uppehöll sig ett år, utgaf, efter
återkomsten, veckoskriften: Bazaren, bvilken 1841 följde? af en
annan, kallad: Liten tcfoer än, samt utgaf åtskilliga
samlingar noveller och teckningar af dagens händelser,
förhållanden och företeelser, under titel af: Med en bit krita
— Med en bit blyerts o. s. v. År 1842 skref han en liten
komedi: Betlman i Mariefred, /som uppfördes å Nya
The-atern i Stockholm. S:s öfriga utgifna arbeten äro: Tre
Septemberdagar — Sexor all — En utflygt vr boet — Ur
Stockholmslifvet — Min fattiga Sångmö. År 1S44 afreste ban
till Köpenhamn, der hau, med endast korta besök i
fäderneslandet, fortfarit att vistas och hvarest ban ined mycken
välvilja blifvit omfattad. Ilan har der uppträdt dels som
publicist, dels som författare, dels hållit föredrag öfver Svenska
personer och förhållanden, alltid ifrande för den
Skandinaviska idéens utveckling, till hvars varmaste
förfäkta-re han kan räknas.
424.
Fredrik B oi je
är född den 7 Juli år 1773 i Stralsund, der fadern,
friherre Fredrik B., var Öfver-Post-Direktör och erhöll
sedan Landshöfdingetitel. År 1777, således endast vid fyra
års ålder, inskrefs han som Qvartermästare vid
Westgö-tha Kavalleri, der han år 1789 utnämndes till Fändrik
ocb efterhand avancerade, så att han år 1814 derstädes
var tredje Major. Man hade bevistat fälttåget i Tyskland
och Norrige, pryddes med Svärds-Orden och erhöll
Öf-verstlöjtnants-titel. År 1823 tog ban afsked ur
krigs-tjensten. Redan år 1817 kallades han till Stockholm
såsom utsedd till Kammarherre bos d. v. Drottningen
Hedvig Elisabeth Charlotta, men bvilken befattning kort
der-efter upphörde genom hennes oförmodade död 1818.
Rid-darhus-Direktionen har kallat honom till sin ledamot. —
Baron B., som är en ganska lycklig dillettant i
inålare-konsteu, ehuru han för det mesta inskränkt sig till
kopiering af andra mästares arbeten, började år 1820 utgifva
det första lithografiska arbete i Sverige: Magazin för
Konst, Nyheter ock Moder, en månadsskrift, som fortfor
ända till 1844 ocb som innehöll, utom en planch
föreställande niodekostymer, tre andra af lilandadt innehåll,
porträtter, landskaps- ocb historiska stycken m. m. Texten
är till en stor del författad af utgifvaren sjelf och
plan-chorna, dem ban sedermera utbytte från stentrvckta till
etsade, äro allesammans af hans hand. År 1833 utgaf
han ett Målare-Lexikon, till begagnande såsom Handbok för
lionstidkare och Ta/lcsamlare, med 28 Porträtter och 250
Monogrammer, det bästa och enda arbete af detta slag
vi äga på vårt språk.
425.
Carl Fredrik Ridderstad.
Ridderstadska ättens stamfader var Peter Soldan,
hvilken, född på Ösel 1671, blef år 1685 Volontär vid
det s. k. Drottning Christinas lifregemente till bäst, tjente
upp sig till ryttmästare och adlades 1719, då han antog
namnet: Ridderstad. Till belöning för en af bonom utförd
bragd, då han med sin sqvadrou intog en Lifländsk stad,
som Ryssarne innehade, fördref dem derifrån,
bemägtiga-de sig, bland annat byte, krigskassan och förde den till
Sverige, erhöll han en penningsumma, hvilken utgjorde
fonden för inköpet af tvänne gårdar i Frötuua och
Råd-mansö församlingar i Stockholms län, bvilka han
förvandlade till Fideikommiss, under namn af Riddersholm. Här
föddes Carl Fredrik R. den 18 Oktober 1807. Fadern
var Stallmästaren C. F. Ridderstad. Redan som kadett
utmärkte han sig med lyckliga poetiska försök, bvilka
röjde en frisinnad anda, och hvaraf ett, i anledning af d.
v. Kronprinsens, numera Konung Oscars, hemkomst från
Ryssland, trycktes i Stockholms-Posten. Ilan inträdde år
1832 vid Helsinge Regemente såsom Fändrik,
befordrades 1839 till löjtnant, men tog afsked 1840, då ban
började utgifva Stockholms Läns Tidning, bvilken utkom i
Norrtelje, men upphörde efter ett halft års förlopp, då
R. öfvertog redaktionen af Östgötha Korrespondenten,
hvar-med han ännu fortfar, ehuru han någon tid detta år (1847)
äfven varit medarbetare i Aftonbladet. På riksmötet
1844 —1845, hvan han deltog, tillhörde han den
liberala och reformfordrande fraktionen, och föranstaltade i
slutet af år 1844 ett reformmöte i Linköping, hvilket
hade till följd en petition till Rikets Ständer,
undertecknad af omkring 1000 bland Östergötblands innevånare, till
förmån för reformvännernas representationsförslag. R:s
literära verksamhet har yttrat sig bufvudsakligast i
följande, dels prosaiska, dels poetiska, skrifter: Tidsrunor,
hvaraf några öfversattes i Danmark och Norrige —
Wild-heim, en roman — Ungdoinsbilder — Tids- och Krigsbilder
— Snöbollar i Barvintern — Politiska Torneringar —
Ere-nologen — Salongen, fyra häften, der, ibland
förekommande längre poemer, må nämnas: Farigoni,
Skådespelerskan, Den fattiges makt m. m. Bland skitser och mindre
noveller anmärkas: En scen från Gustaf III.s Hof—- Den
vackra Anna — Fruntimmershämden o. s. v. Han har
äfven lemnat bidrag till Vinterblommorna ai Mellin,
Trubaduren af Ekeblad och Snöbollen af Lilja. Under den
gemensamma titeln: Gömdt är icke glömdt, har han börjat
utgifva samlade historiska mauuskripter, hvaraf tre
häften utkommit. Ett historiskt skådespel i 5 akter: Carl IX,
uppfördes med bifall på Kongl. Tbeatern första gången
den 13 September innevaraude år, bvarjemte han dit
in-lemnat: Toilettspegetn, ett cnakts-skämt med sång. På
Mindre Tbeatern är ett annat historiskt skådespel:
Drottning Christina i Italien af honom färdigt att gifvas och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
