- Project Runeberg -  427 porträtter af namnkunniga svenske män och fruntimmer /
180

(1847) [MARC] [MARC] With: Gustaf Henrik Mellin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl XII:s Samtida - 425. Carl Fredrik Ridderstad - 426. Anders Lindeberg - 427. Wilhelm Fredrik Dalman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lan är sysselsatt alt för samma thcater författa ett
annat: Gustaf III eller 1772.

426.

Anders Lindeuerg

är född i Stockholm den 8 November 17S9. Fadern var
Bokhållare i Stora Jernvågen. Tog studentexamen i
Up-sala 1806 och blef 1808 Fändrik vid Westmanlands
landt-värn. 1 sådan egenskap bevistade han årets fälttåg med
skärgårdsflottan och deltog i aflärerna i Finska
skärgår-deu vid Bockholms-sund den 4 Juli, landstigningeu vid
Kimito den 2 Augusti som frivillig, träffningarna vid
Grön-viks sund den 30 Augusti och vid Palva sund den 18
September. År 1811 beordrad till tjenstgöring vid den då
uppsatta ftationalbeväringen på Gottland, hvarifrån han
1813, jemte flera andra officerare, afgick till Tyskland,
tjenstgjonie först vid Pomerska landtvärnet och sedan vid
Skaraborgs regemente, med hvilket han bevistade
fälttagen i Tyskland och Norrige. Efter krigets slut qvarstod
han i arméen, hvarifrån hau år 1822 begärde afsked, da,
utan hans begäran, honom tilldelades Kaptens titel. År
1815 uppträdde han för första gången såsom skriftställare
med en brocbyr kallad: Åro de nya händelserna i
Frankrike (Napoleons återkomst dit) till Europas lycka eller olycka?
hvarpå följde en annan: hvad polilik bör Sverige i
närvarande kris iakttaga? hvilken ansågs förnärmande för utrikes
Makter och indrogs utan någon rättegång, hvarföre den
också sedermera af då varande 11. K. 11. Kronprinsen
en-skildt ersattes, och L. erhöll af 11. K. 11. år 1816 en
pension, som fortfor till år 1832, då den förlorades till följd
af det missnöje en artikel i Stockholms-Posten väckte, och
med.hvilken utgifvaren vägrade att upphöra. L. inträdde
år 1816 i redaktionen af Allmänna Journalen, hvarmed
han fortfor till år 1821, då han lemnade den för att på
egen hand utgifva Stockholms-Posten, som han inköpt af
dess d. v. ägare, bokhandlaren Wiborg, och som han
fortsatte till den 31 Mars 1833, då denna tidning
upphördo. Han inträdde straxt, derefter i redaktionen af
Aftonbladet, hvarmed han fortfor till hösten 1842, då han
derifrån måste afstå, emedan en af honom företagen
the-aterbyggnad icke medgaf någon tid, att ytterligare ägna
åt publicistkallet. Han deltog likväl i slutet af år 1845
i redaktionen af tidningen Dagen. Den ofvannämnda
the-aterbyggnaden företogs af honom utan understöd af det
allmänna och med ganska få af enskildta, emedan alla de
bidrag, han vid företagets början erhöll, ej bestego sig
till mer än 7,000 ll:dr, som till det mesta skulle inuan
året återgäldas. Icke destomindre förmådde han
genomföra arbetet från den 21 Mars 1842, då första
gräf-ningen till grunden börjades, till den 1 November
samma år, då theatern öppnades. Åtskilliga ekonomiska
motgångar nödgade honom att år 1844 till sina borgenärer
afstå sin egendom. Denna, till och med icke lika
fullständig som den af L. afträddes, har«, sedan af ägaren
offentligen förklarats gifva fem procensts ränta å 120,000
R:dr Banko, således värd nära 50,000 R:dr mer än L:s

hela skuld. Lagen tillåter likväl en sådan förvaltning af
en gäldenärs afträdda egendom. Utom de ofvannämnda
skrifterna och tidningarne, har L. utgifvit flera andra.
År 1S15 deltog äfven han i striden mot Grevesmöblen
och var den ende af dennes motståndare, öfver hvilken
G. icke vann någon af de anställda rättegångarna, utan
som det tvärtom lyckades att få bötfälld för obefogad
rättegång, hvilken föranledt namnsedels brytande. Vidare
utgaf L.: Svensk Biografi, som dock ej hann längre än till
första delen, — Ephemerider, eller de märkvärdigaste
händelser i verldshistorien, som timat för Iwarje dag af året —
Blanka, tragedie i fem akter, belönt af Svenska
Akademien år 1817 och uppförd på Kongl. Theatern 1S22 —
Toni, dram i 3 akter, uppförd 1S32 — Prestgården,
gif-ven på Nya Theatern 1843 — Grannarna, en
bearbetning efter Mamsell Brcmers roman af samma namn, gifven
derstädes följande året — Midsommarsaftonen och
Deino-stenes, icke uppförda — Sverige IS09 och IS32, en skrift,
först införd i Stockholms-Posten och sedan aftryckt i tre
upplagor, hvilken ådrog honom förlusten af hans pension,
men i Skåne föranledde en subskription för att gifva fö^f.
en skänk, bestående i en diamantring, såsom bevis på
gifvarnes likstämmighet i åsigter med honom. Vidare:
Bidrag till Sveriges Historia eller den 5 November ISiO, 2
delar — Betraktelser under en resa i Danmark, Tyskland
och Ungern, företagen 1840 — Junker Carl, roman i 3
delar — Om Förståndets och Fantasiens förhållande till
hvarandra i Skaldekonsten, en prosaisk afhandling — Mina
Drömmar och Lifvet, poemer, alla tre belönte af Svenska
Akademien, m. m. En till Justitie-Ombudsmannen år 1834
ingilven skrift: Upplysningar rörande Kongl. Theatern, ådrog
L. en anklagelse för Majestätsbrott. Hof-Rätten dömde
honom till döden och Högsta Domstolen stadfästade
utslaget, men förändrade dödsstraffet till tre års fängelse å
Waxholms fästning, med åläggande för Kommendanten att,
efter första årets förlopp, till Kongl. Maj:t inberätta
hu-rudant hans uppförande varit. L. vägrade likväl att
einot-taga den aldrig begärda nåden, och nu följde, under den

20 Oktober s. å., samt med. anledning af Konungens
ankomst till Sverige, 24 år förut, en amnesti för alla, sedan

1810 för politiska förbrytelser eller högmålsbrott fällda,
till följd hvaraf L. försattes i frihet.

427.

Wilhelm Fredrik Dalman,

son till Kammarjunkaren Lars Johan D., löddes den 26
Augusti 1801 på Fledingstorp i Kalmar Lån, blef student
i Lund 1815 och ingick 1 ö21 i Justitie-Fördelningen af
Konungens Kansli, der han sedan avancerat till Förste
Kanslist, men afsagt sig vidare befordringar. Hos Ridd. och
Adeln blef han Kancellist vid lb23 års riksdag och 1825
Förste Riddarhus-Kanslist. Vid 1S28—1830 årens riksdag
och vid alla derpä följande har han utölvat
representant-kallet och derunder tillhört den liberala meningsfraktionen.
Sistnämnda år utgaf han tidskriften Mimer, hvari de flesta
uppsatserna äro af hans hand, deribland en recension al

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:30:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/portr427/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free