- Project Runeberg -  Portvaktarsonen /
121

(1895) [MARC] Author: Otto Elster Translator: Johan Nordling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Senare delen - III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

121

kvinnor och barn, som uppgingo till hundratal och
hade lägrat sig rundt om honom i en krets på
marken, på stenar och trädstammar, lyssnande till den
unge mannens ord med andlös uppmärksamhet.
Genom kapellets halfsplittrade fönsterrutor och det
brokiga altarfönstret föll det klara solskenet dämpadt hi
i byggnaden, förgyllande dess inre med ett magiskt
ljus. Mot denna lysande bakgrund aftecknade sig
den unge prästens, i skuggan stående, mörka gestalt;
det var, som om ett sken af förklaring omstrålat
honom. Vid hans fötter satt på den förvittrade
trappstenen en äldre, djupt böjd kvinna, mot hvars
skuldra lutade sig en liten flicka på sju eller åtta år,
som med stora, mörka barnaögon i naiv beundran
blickade upp till den unge predikanten, hvilkens ord
hon visserligen endast ofullständigt kunde fatta. På
Gottfrids andra sida knäböjde mera än hon satt en
till och med i denna torftiga dräkt underbart vacker
flicka, hvars djupsvarta ögon med svärmisk dyrkan
hängde vid talarens läppar, under det att de knäppta
händerna trött sänktes mot jorden. På trappans
nedersta af sats hukade några förvridna gestalter, i hvilka
baronen och hans sällskap igenkände de fyra hjonen
från Sankt Veits Invalid.

»Där ha vi ju hela sällskapet samladt,» hviskade
kyrkoherden till baronen. »Den nedlutade kvinnan
bredvid honom är Anna Polotowska, flickan, som så
svärmiskt skådar upp till Hilgers, är Liska. Och se
er nu omkring ett tag, herr baron. De flesta bland
åhörarne äro arbetare från edra järnbruk.»

På baronens panna började vredesådern åter
svälla. Han gjorde min af att raskt stiga fram bland
menigheten, men Hilma hejdade honom, i det hon
sakta sade:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:30:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/portvakt/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free