- Project Runeberg -  P. P. Waldenström i kyrkomötet /
34

(1931) Author: P. P. Waldenström With: Olof Johansson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vid Kyrkomötet 1868 - 4. Om förbud för kyrklig lysning och vigsel för viss kategori frånskilda makar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

utskottets åsikt. — Tal. uttryckte ånyo den övertygelsen, att utskottet
ej ansett sig kunna tillstyrka motionen, därför att den fruktade för
att civiläktenskapet ovillkorligen skulle bliva en följd av bifall till
densamma. Civiläktenskapet vore visserligen ett ont, men ännu värre
vore tvegifte, och man borde visserligen ej göra ont för att därigenom
komma gott åstad. Staten kunde dessutom ej av kyrkan hindras att
inom sitt område göra, vad den ville, men kyrkan finge ej av fruktan
för någonting, det måtte vara vad som helst, förmå sig att trotsa
Guds eviga lag. Civiläktenskapet vore ej heller i Guds ord förbjudet.
Konsekvenserna av kyrkans ställning i förhållande till staten skulle
bliva rysliga, om staten på detta sätt skall för kyrkan stifta lagar,
som stå i uppenbar strid mot Guds tydliga ord i den heliga Skrift.
Om betänkandet bifölles, så ville tal. åtminstone anhålla om
underkännande av utskottets motivering.»

Häradshövding T. H. Odencrants från Växsjö stift hade
därefter ordet och underströk- på det kraftigaste
motionärens yrkande. Han yttrade bl. a.:

––– »Motionen vore ju grundad på Guds uttryckliga ord: Jag

säger eder etc. Det är Gud, den högste konungen, som här befaller;
om vi vilja vara Honom trogna undersåtar, måste vi lyda, vad Han
sagt. Visserligen kunde civiläktenskapets införande bliva en följd
av motionens antagande: tal. önskade visst icke dylika förbindelser,
men ansåg dem ej heller vara i Guds ord förbjudna, helst judarna
icke havt andra äktenskap, och någon vigsel vore ej heller i den
äldsta kristna kyrkan omtalad. — — — Mötet borde därför väl
betänka sig, innan det bifölle utskottets hemställan och avsloge
motionen, ty Guds ord vore för ett hjärta, som blivit fattat av dess makt,
det främsta av allt. Dess bud och befallningar måste åtlydas, så
länge det står levande och klart för människan».–––––––

Riksantikvarien J. J. Nordström från Stockholm tog
därefter till orda i ett långt anförande och försvarade med kraft
utskottets avstyrkande utlåtande. Han yttrade bl. a.:

––-»Lagar äro inga hugskott, som ändras efter vars och ens

tycke. — Det kunde i sin yttersta konsekvens leda därhän, att
samhället finge lika många lagar som individer.»––––––

Sedan biskop E. G. Bring från Linköping, handlanden
P. Olsson från Lunds stift och borgmästare N. H. O.
Schmidt från Uppsala stift haft ordet och yrkat bifall till
utskottets förslag om och med delvis ogillande av
motiveringen, fick lektor Waldenström ordet för andra gången och
anförde:

»Tal. bad om överseende för det nog mycket häftiga sätt, varpå

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:32:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ppwik/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free