Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vid Kyrkomötet 1868 - 9. Angående prästutbildningens reglering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lappmarken och Finnmarken, därför att folket där stode på en låg
kulturgrad. Men tal. kunde försäkra, att folket där är lika
civiliserat som annorstädes i Sverige, till och med i den del av riket,
som utgöres av ärkestiftet. Just därigenom att det vore brist på
präster, måste fordringarna vid universiteten på dem nedsättas;
man kunde således väl ej påstå, att den åtgärd, sådan den motionären
föreslagit, skulle sänka prästbildningen utan snarare tvärtom,
åtminstone indirekt. Redan nu hade man ju vidare exempel på att
missionärer utskickades till hedningarna men återvände hit och bleve
använda i prästerlig tjänstgöring inom det stift, de tillhörde. Dessa
missionärer hade dock i allmänhet ej tagit någon teologisk examen
vid universitetet.
Emellertid då mötet i går beslutat, att den teologico-filosofiska
examen vid universitetet skall vara obligatorisk för den blivande
prästen, ansåg tal. omöjligt att bifalla prof. Cornelii förslag, även
med det av d :r Widén föreslagna amendement».
Biskop A. N. Sundberg från Karlstad vände sig särskilt
mot doktor Widén, vars yrkande ginge på sidan av förslaget
och vore av ny natur. För övrigt hade ju domkapitlen redan
nu rätt att hos K. M :t anmäla dylika personer till ordination.
Tal. yrkade bifall till utskottets förslag.
Häradshövding L. Torpadie från Kalmar stift anmärkte
med anledning av herr Edéns yttrande, att man ändå icke
borde tala för ringaktande om världslig bildning för präster.
Det borde ej glömmas, att bildning i ett kristligt sinne ändå
vore »gyllne frukter i silverskålar». Tal. instämde för övrigt
med biskop Sundberg.
Riksdagsman G. Kolmodin från Visby stift talade varmt
för d:r Widéns förslag.
Prosten d:r A. Eurén från Wästerås stift ansåg visserligen
lekmannaverksamhetens ordnande vara en av kyrkans
livsfrågor, men då den frågan skulle komma upp i ett annat
sammanhang, föreslog talaren, att till dess uppskjuta vidare
behandling av detta ämne.
Detta blev också kyrkomötets beslut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
