Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vid Kyrkomötet 1868 - 14. Angående förändring i Kungl. förordningen rörande prästerlig befordran och tillsättande av prästerliga tjänster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utan någon däremot svarande skyldighet att bidraga till
prästerskapets avlöning. Inkomsten av kapital eller arbete, för vilken ringa
eller ingen avgift erlägges till prästerskapet, skulle på många ställen
komma att avgiva den bestämmande rösten. Detta skulle synnerligen
bliva fallet med bolag, vilka enligt utskottets förslag, ej blott såsom
hittills, skulle rösta för sina innehavande fastigheter, utan jämväl
för hela inkomsten av den rörelse de bedriva.»––––—
Prosten, d:r A. Sandberg från Kalmar stift talade med
hänförelse för bibehållande av de gamla röstgrunderna för
prästval och yttrade bl. a.:
»—< — Man anmärker på den nu gällande prästvalsförordningen,
att det är hemman, bruk, kvarnar m. m., som tillsätta präst. Men det
är väl ändå människorna, som äga dessa hemman, bruk och kvarnar
och icke den döda egendomen, som röstar.» — ––––
Biskop G. D. Björck från Göteborg yrkade avslag å
utskottets förslag under förhoppning att genom Kungl. Maj :ts
försorg en revision av nu gällande stadganden om prästval
skulle komma till stånd.
Professor C. Warholm från teologiska fakulteten vid
Lunds universitet framförde bl. a. följande svartmålning:
»— — ansåg det såsom ett av de sorgligaste tidens tecken, att
det funnes ett kristligt parti som i missförstått nit räckte handen
åt ett gudsförgätet otrosparti för att endas riva ner. Tal. ansåg
visserligen, att de förra önskade bygga upp igen efter sitt huvud,
vilket de senare icke ville men ett sådant återuppbyggande torde
bliva svårare, än man nu föreställer sig, när allting en gång vore
ruinerat. Ville dock icke påstå, att någotdera partiet vore
representerat på kyrkomötet. Men vi böra i den nu ifrågavarande saken
noga besinna, vad vi göra. Saken är för kyrkan ingen vital fråga,
ehuru den genom agitation göres brinnande. Vi borde se på de
andra lutherska kyrkorna och lära av dem. Där inser man, att
huvudsaken icke är ett godtyckligt församlingsval utan att få en
skicklig och för församlingen passande herde. För övrigt ogillade
tal. för ingen del församlingens deltagande. Men man måste noga
besinna att utom församlingen måste i första rummet
kyrkostyrelsen och sedan även prästens personliga rätt tagas i
betraktande». — -— Tal. slutade med att yrka avslag å såväl motionerna
som utskottets betänkande.
Härefter fick lektor Waldenström ordet och yttrade:
»Tal. betraktade frågan ur trenne synpunkter: församlingens
rätt att välja, stiftsstyrelsens rätt att vaka över valet och prästernas
rätt att vinna befordran. Församlingen skulle hava och löna präst,
antingen till skada eller gagn för sig; därför måste ansvaret vila
på församlingen och församlingen således ock hava valrätt.
Stiftsstyrelsens rätt at vaka över valet vore visserligen lika viktig som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
