Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vid Kyrkomötena 1908, 1909 och 1910 - 1. Angående den av Bibelkommissionen framlagda nya översättningen av Nya testamentet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Mästare, vi skulle vilja att Du läte oss få, vad vi nu tänka begära
av Dig.» Tycka herrarna, att detta gör bibelns språk fylligare eller
mindre torrt, än om det helt enkelt stode: »Vi vilja, att Du gör oss,
vad vi begära av Dig»? Professor Rudin säger i sina anmärkningar,
att »gör oss» icke blir god svenska. Det var då märkvärdigt. Sådana
uttryck som »göra någon gott», »göra någon ont», »göra någon en
tjänst», »gör mig det och det», skulle alltså nu hava upphört att
vara svenska, sedan det varit god svenska åtminstone i tvåtusen år.
Att Bibelkommissionen stundom med sina parafraseringar söker att
få det bibliska språket litet mera begripligt och därför går ifrån det
för apostlarna karakteristiska uttryckssättet, därför kunna ju skäl
anföras. Men i alla fall anser jag det icke vara tillbörligt, där det
icke är alldeles nödvändigt. Sålunda säger Paulus till exempel, »om
Kristus är i eder, så är väl kroppen död, men anden är liv.»
Bibelkommissionen skriver: »så är kroppen hemfallen åt döden, men
anden är liv». Men lika väl som det gick an att säga, att anden är liv,
så ginge det väl an att säga, att kroppen är död. Det är det kraftiga
apostoliska språket, som på detta sätt tränges undan.
Jag skall övergå till Bibelkommissionens sätt att översätta samma
ord på olika sätt. Alen jag vill då först och främst protestera mot
varje sådan tanke, som att jag skulle mena, att varje ord måste
på varje ställe utan vidare översättas med samma svenska ord. Något
sådant har jag aldrig sagt och aldrig skrivit. Det vöre ett nonsens,
som endast den värste dummerjöns kunde tillåta sig. Men vad jag
sagt det är, att när samma grundtextens ord står i samma
sammanhang och samma mening, då skall det i svenskan översättas på ett
och samma sätt. Detta är något helt annat. Således går det icke an
att översätta nvsvfia med anda, när Frälsaren säger ’nvsvfia blåser
vart den vill». Ej heller går det an att översätta det med vind, när
Frälsaren säger: »Så är var och en, som är född av nrtv/xa»•
Jag kommer nu till ett särskilt ställe, som har sin egen lilla
historia. Frälsaren säger till sina lärjungar i Joh. 14, att när han
går bort, skall han sända lärjungarna en annan nctQcéxj.ijTog, som
skall bliva hos dem evinnerligen. Han är således själv naoax/.fjToc
i främsta rummet, och när han går bort, skall han sända dem en
annan naQccx).i]Tog, som skall bliva hos dem evinnerligen. Det är
således uppenbart, att naQttxlrjroc;, när det användes om Frälsaren
och när det användes om Anden, betyder detsamma. Nu har
emellertid Bibelkommissionen på alla ställen, där det handlar om Anden
översatt det med »hjälparen». I 1883 års översättning stod det
»hug-svalaren». Jag gjorde anmärkning däremot, men då var jag
naturligtvis en slav under orden. Nu har emellertid Bibelkommissionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
