Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vid Kyrkomötena 1908, 1909 och 1910 - 1. Angående den av Bibelkommissionen framlagda nya översättningen av Nya testamentet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stone vad han tror vara sanningen, rätt i ansiktet, även om det sker
med litet hårda ord. Kritiken har framhållit, att det varit alldeles
för kort tid för granskningen. Det trodde han icke. Det är icke en
vrå, som ej blivit genomsnokad med kritikens lykta ifrån Matteus
i kap. i vers och så vidare genom hela Nya testamentet. —
Bibelkommissionen har samvetsgrant sökt följa den instruktion, som av
Gustaf III år 1773 gavs för dess arbete, detta även ifråga om vilka
källskrifter som borde följas, självständigt prövande, såsom det
heter i 1 § av instruktionen. Han bad den förste ärade talaren (herr
Grundell) observera detta. Dessutom ville han fästa
uppmärksamheten på att vår allra strängaste kritiker, lektor Waldenström, dock
i avseende å textkritiken helt och hållet står på vår sida.
Man har talat mycket om Bibelkommissionens parafrasering. Vad
tro herrarna, att instruktionen av 1773 säger om parafrasering?
(Därpå uppläste tal. ett stycke ur nämnda instruktion, i vilket
omskrivning anbefalldes för ord och meningar, som eljest skulle te sig
i en »obegriplig mörkhet»). — Med avseende på vad som förekom
under remissdebatten mellan honom och lektor Waldenström, ville
han säga, att om vad jag då sade, kunde vara sårande, så ber jag
honom om ursäkt och tager det tillbaka. Men jag vill säga — vad
jag ock skrivit till honom — att när man riktar ett dödande hugg
mot en annan — och det har han gjort mot Bibelkommissionen både
förut och i dag — får man icke bliva förskräckt, om den, som vill
parera detta dödande hugg, giver ett litet skrubbsår åt sin motståndare,
För övrigt erkände talaren, att han under remissdebatten hade narrats
på sig själv, då han sade, att han ej kände till lektor Waldenströms
översättning av Nya testamentet utan de förklarande anmärkningarna.
Han hade sett i dem då och då men egentligen var det mot den
första upplagan med förklaringarna, som han riktade beskyllningen,
att den var för slaviskt ordagrann. Jag kan väl taga tillbaka att den
är »slaviskt ordagrann»; men den är och förblir »ensidigt
ordagrann», och den representerar därmed en princip, som är alldeles
motsatt Bibelkommissionens.»
Biskop J. A. Eklund från Karlstad hade därpå ordet:
»Han kunde icke vara så absolut förtjust över den nya
översättningen, som en del synes vara, till exempel om man läser
Romarebrevet, så är det förlåtligt, om man vill träffa Paulus. Och det
får man naturligtvis. Men jämte Paulus träffar man alldeles givet
i denna översättning en 1900-talets människa, stående bredvid och
liksom med en peksticka visande: så här skall du förstå Paulus».
Professor E. H. IV. Tegnér från Lund hade ett längre
anförande, ur vilket följande utdrag må göras:
»Förste talarens för dagen, prosten Grundells försök att använda
Ulfilas gamla bibelöversättning till en textkritisk murbräcka mot den
nya svenska översättningen, därför att den förra mera överensstämde
med vår gamla översättning, kunde han ej godkänna. Denna
överensstämmelse sammanhänger med att vid vår gamla översättning har
samma handskriftsklass följts, efter vilken Ulfilas översatte. Men av
de tre klasser, på vilka de nytestamentliga handskrifterna fördela
sig, är denna utan fråga den sämsta och minst tillförlitliga. På frågan
8 — P. Waldenström. Kyrkomötet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
