Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vid Kyrkomötena 1908, 1909 och 1910 - 4. Angående anteckning om lekmannadop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
betydelse, att hela den svenska kyrkan en gång upprördes därav;
och jag är viss om att hela den svenska kyrkan ånyo kommer
att uppröras, om frågan än en gång kommer upp på dagordningen.
— I det yttrande av Luther, som av inledaren anfördes, finnes dock
ej ett ord talat därom, att någon annan än en prästman eller den,
som är församlingens föreståndare, skulle förrätta dopet; det skulle
endast förrättas inom den av honom önskade församlingen. För övrigt
tänkte Luther då på en ideal församling, och inom en sådan skulle
man kunna tillåta sig friheter, som visst icke gå för sig i vilken
empirisk församling som helst. I den ideala församlingen skulle
t. ex. ingen på trots handla mot den ordning, som vore kyrkans. Men
vem vågar påstå, att inga lekmannadop inom vår kyrka skett på
trots? — Det var åtskilliga andra ting, som jag från början tänkt
beröra vid detta tillfälle, men dessa må träda tillbaka för vikten
i den angelägenhet, som jag tagit mig friheten framhålla. Jag
stannar således här och slutar med en ödmjuk bön: Låt oss icke
fatta ett förhastat beslut, som skulle kunna åstadkomma mycken
nöd och många svårigheter inom den svenska kyrkan».
I detta anförande instämde biskop Eklund från Karlstad,
pastor primarius Håhl i Stockholm, professorerna Stave och
Lundström från Uppsala, domprosten Personne från
Linköping, kontraktsprostarna Odin från Visby, Åkerblom från
Karlstads stift, Ahnlund från Umeå, Löfvenmark från
Härnösands stift, Grundell från Göteborgs stift, Hallström
från Strängnäs stift och Ekdahl från Lunds stift samt doktor
Söderberg från Strängnäs stift, komminister Tofft från
Skara stift och godsägare von Bergen från Lunds stift.
Biskop E. H. Rodhe från Göteborg hade därpå ordet och
förklarade, att han inom utskottet gärna velat få fram ett
tillmötesgående i någon mån av motionärens krav på
undersökning omedelbart efter dopet. Han ansåg visserligen biskop
Billings förslag vara ett sådant tillmötesgående, men då däri
ingenting säges om undersökning av intentionen, som måste
anses vara av stor vikt, så kunde han icke vara med om
detta förslag.
Lektor Waldenström hade ordet för andra gången och
yttrade:
»Efter den nu hållna diskussionen skola väl herrarna icke kunna
komma och säga, att ingenting nytt i svenska kyrkans liv inträffat
sedan sista kyrkomötet. Det har inträffat så mycket nytt, att jag
frågat mig själv, om jag verkligen är vaken eller om jag sitter här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
