- Project Runeberg -  P. P. Waldenström i kyrkomötet /
209

(1931) Author: P. P. Waldenström With: Olof Johansson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vid Kyrkomötena 1908, 1909 och 1910 - 7. Om kyrkans skiljande från staten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tro herrarna, att det skulle varit nu, om det icke funnits personer,
som haft mod att låta döma sig på det viset? Då gällde det en fattig
man, och han fick avtjäna de ådömda böterna med 28 dagars fängelse
vid vatten och bröd. Om han varit en supare, så hade ingen kyrklig
myndighet lagt sig i vägen för honom.

Det finnes, såsom jag sade, en stor skara präster — och icke bara
präster, utan även prästkandidater — som sucka under oket. Själv
har jag en och annan gång fått besök av prästkandidater, som varit
ganska bekymrade. Häromdagen hade jag besök av en sådan, en
alldeles utmärkt förträfflig och gudfruktig man från Göteborg. Jag
sade till honom: ’Ja, vad är att göra? Jo, ingenting annat än att
handla efter vad ni anser rätt. Men saknar ni mod att mera lyda
Gud än människor, så finn eder under oket, det finnes icke någon
annan utväg’.

Här har väckts motion om särskilt anslag till stipendier för
teologie studerande. I denna motion talas om den prästbrist, vilken, såsom
det heter, alltjämt tillväxer. Ja, men detta beror icke därpå, att det
saknats dylika stipendier, utan just på den kyrkliga ställningen, som
gör, att samvetsgranna unge män hava förfärligt svårt att gå in i
prästämbetet. Jag vet, hur man bearbetar dessa unge män vid
universitetet med allehanda tal om att det bara är det väsentliga i
bekännelsen som är bindande m. m. dylikt. Det är visserligen icke alla
samveten, som på sådant sätt låta jämka med sig, men i alla fall
gå de in i prästämbetet, ty vart skulle de annars taga vägen? De
hava studerat och genomgått universitetet, de äro skuldsatta — vart
skulle de eljest vända sig? Och så köra de åstad såsom genom eld.
Herrarna må icke tro, att detta är någon fantasimålning. Jag känner
det kanske bättre än någon av herrarna, ty jag har fått besök av en
mängd sådana kandidater.

Nej, vad som behövs för att bota prästbristen, det är förvisso
icke några stipendier på 280 kronor — eller vad det nu var för ett
belopp — utan därför fordras att de stötestenar, som de statskyrkliga
formerna lägga i vägen för samvetsgranna och gudfruktiga
prästkandidater varda undanvältade.

Jag skall anföra ett exempel på hur man kan bearbeta samveten.
Jag sade en gång till en troende, gudfruktig kyrkoherde: ’Men hur
kan du stå och inför ett par äktenskapskontrahenter läsa upp orden
i vigselformuläret ’dessa dina tjänare’, när du vet, att dessa personer
äro uppenbara gudsföraktare ?’ Jo, svarade han, då tänker jag för
mig själv så här: ’dessa dina otrogna tjänare’. Han bara tänkte detta
ordet ’otrogna’ men uttalade det icke. På detta vis tummar man
14 — P. Waldenström. Kyrkomötet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:32:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ppwik/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free