- Project Runeberg -  P. P. Waldenström i kyrkomötet /
221

(1931) Author: P. P. Waldenström With: Olof Johansson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vid Kyrkomötena 1908, 1909 och 1910 - 7. Om kyrkans skiljande från staten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

avskuren del av den bibliskt kristna församlingen, och så länge ett
samfund från sin gemenskap utesluter personer, som man måste
erkänna vara troende och gudfruktiga människor, så är det icke annat
än en sekt. Historiskt måste vi erkänna den katolska kyrkan vara
kyrkan, medan de protestantiska kyrkosamfunden icke äro annat än
sekter. Men bibliskt taget är varken den katolska eller de andra en
kristlig kyrka i biblisk mening.

Ja, sade herr Johansson, men om bandet bleve löst och det bleve
en fri nationell kyrka, så skulle katolikerna komma att driva
propaganda inom den. Tro då herrarna verkligen, att icke katolikerna
driva propaganda inom statskyrkan? Veta herrarna någon
lagbestämmelse, som hindrar dem att, så mycket de någonsin vilja, öva
propaganda inom kyrkan? Det var en fabriksflicka i Södertälje, som fått
ett barn, vars fader var en katolsk arbetare, som givit flickan
äktenskapslöfte. När barnet var fött, tillkallades en katolsk präst från
Stockholm att döpa barnet. Detta gav anledning till en motion i
första kammaren — vilken tillstyrktes av lagutskottet — att om präst
av främmande trossamfund döpte barn av lutherska föräldrar, skulle
han straffas med 1,000 kronors böter eller fängelse i sex månader.
Det var ju ett försök att mota katolicismen, men det försöket
motsades i andra kammaren, och det så, att det ljungade därefter. Nej,
mina herrar, svenska statskyrkan har icke ens makt att mota
mormonismen. Mormonerna hava byggt ett tabernakel vid Svartensgatan i
Stockholm mitt för näsan på Stockholms prästerskap, och vad kan
statskyrkan göra däråt? Rakt ingenting! Jo, hon kan predika, hon kan
tala, och det kan hon också, om bandet mellan stat och kyrka
upplöses. Men hon har ingen makt mot de statskyrkans medlemmar,
som övergå till mormonismen. Det är icke Herrens vilja, att man
skall använda köttsliga vapen i andliga saker, nej, köttsliga vapen
skola användas i världsliga angelägenheter, andliga sjukdomar,
andliga förvillelser skola bekämpas med andliga medel. Så mycket borde
kyrkohistorien hava lärt oss, att vi nu borde vara utlärda i den saken.

Herr ordförande, jag skall fasthålla mitt yrkande. Gentemot biskop
Billings förklaring att ett bifall till detta skulle innebära ett gillande
av min motion, vill jag anmärka, att hela diskussionen har visat, att
om Kyrkomötet ogillar motiveringen, så sker det därför, att det icke
är någon motivering alls.»

Landshövding C. F. Holmquist från Falun fick därpå
ordet och yttrade bl. a. följande:

»––-Här talas om en nationell kyrka, som skulle ersätta den

nuvarande svenska kyrkan eller statskyrkan, såsom jag fortfarande
tillåter mig säga. Det torde väl bliva något slags splittrade kyrkor,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:32:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ppwik/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free