- Project Runeberg -  P. P. Waldenström i kyrkomötet /
225

(1931) Author: P. P. Waldenström With: Olof Johansson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vid Kyrkomötena 1908, 1909 och 1910 - 7. Om kyrkans skiljande från staten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ordalydelsen tolkas. Där får icke någon justitieminister införa något
veto, som icke är genom grundlag ordagrant stadgat. Biskop v.
Schéele torde erinra sig, att när den nuvarande representationsformen
infördes, så var just denna fråga på tal, och då väcktes förslag,
jag tror i prästeståndet, om att införa en paragraf angående veto
för Kyrkomötet i detta stycke liksom i de rent kyrkliga
angelägenheterna. Men då var det en av statsrådets ledamöter, som sade,
att detta skulle fordra en grundlagsparagraf, som förbjöde
Riksdagen att enhälligt upphäva detta veto, och så tilläde han, att ett
sådant veto är intet skydd för den svenska kyrkan, utan hon får
söka sitt skydd hos kyrkans Herre. Men något veto mot ett
Riksdagens beslut om upphävande av den paragraf, som handlar om
Kyrkomötet, har Kyrkomötet absolut icke, ty det skall stå
uttryckligen i grundlagen för att kunna existera — trots de slutsatser,
som av en eller annan justitieminister dragits ur de paragrafer, som
nu äro gällande.

Biskop v. Schéele åberopade också åtskilliga yttranden, som han
haft i Riksdagen. Detta skulle vara riktat mot mig. Jag vet dock
icke alls, vad det hade med mig att göra, ty jag anförde blott, att
Lagutskottet flera gånger framställt statskyrkan såsom en
statsinstitution, och det hade passerat i Riksdagen utan motsägelse, fastän där
suttit både präster och biskopar. Icke kunde jag i de citat, som
biskop v. Schéele framdrog, finna något, som stred däremot.

Vad nu beträffar frågan om ordet sekt, så har biskop v. Schéele
givit en definition därpå. Hur många det är av herrarna, som
gilla denna definition, lämnar jag därhän. Det var för resten icke
därför jag kallade den lutherska kyrkan en sekt, att hon hade skilt
sig från den allmänna katolska kyrkan, utan jag kallade henne
sekt därför, att hon är ett samfund, inom vilket icke alla, som i
sanning tro på Kristus, utan endast sådana, som hava en viss
bekännelse, få rum. Om de icke hava denna bekännelse, men ändå
äro levande och sannskyldigt troende, så hava de principiellt icke
rum inom den lutherska kyrkan. Jag skall anföra ett exempel
härpå.

Det var för åtskilliga år tillbaka en konferens i Tyskland av
protestantiska lutherska och reformerta präster. När konferensen
slutade, föreslogo de reformerte, att man skulle såsom uttryck för
sitt broderskap fira Herrens nattvard tillsammans. Då reste sig de
lutherska och förklarade, att troheten mot bekännelsen förbjöde
dem att fira Herrens nattvard tillsammans med de reformerta.

Så förhåller det sig. Det är icke därför, att den lutherska kyrkan
skilt sig ifrån den katolska, utan därför att hon är inskränkt inom

15 — P. Waldenström. Kyrkomötet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:32:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ppwik/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free