Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vid Kyrkomötena 1908, 1909 och 1910 - 8. Om den s. k. indignatsrättens (= stiftsbundenheten för sökande präster) upphävande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Motionen hänvisades till Kyrkolagsutskottet. Med
motivering av befarade svårigheter, som ett bifall till densamma
skulle medföra, avstyrkte utskottet motionen. Landshövding
Holmquist från Falun hade låtit anteckna en blank
reservation till utskottets betänkande.
Då frågan kom före i Kyrkomötet utspann sig en rätt
livlig diskussion i ärendet, med flera talare både för och
emot förslaget.
I slutet av debatten tog lektor Waldenström till orda och
yttrade:
»Herrarna känna till vilka strider det på sin tid var om
konven-tikelplakatet och huru både biskopar och prostar och kyrkoherdar
anförde argument till försvar för detta plakat. När man nu läser
diskussionerna därom, gör man det med besynnerliga känslor. Man
kan icke undgå att draga på munnen. Under de senaste årtiondena,
då det varit förslag å bane om att upphäva den bestämmelsen, att
äktenskap av personer, som voro konfirmerade i svenska kyrkan, icke
kunde få ingås utan genom kyrklig vigsel, så ha präster och teologer
stått emot en sådan ändring. Redan på 1880-talet väckte jag i andra
kammaren en motion i denna sak, och jag upprepade den ett par
gånger. Motionen avsåg, att man icke skulle tvinga kyrklig vigsel
på personer, som föraktade den och som förklarade, att de icke ville
hava den. Men prästerna i andra kammaren satte sig energiskt
däremot och anförde skäl på skäl. Nu föreligger emellertid här ett
kyrkolagsutskottsbetänkande, som vill giva konfirmerade medlemmar
av svenska kyrkan frihet i att välja mellan kyrklig vigsel och
civiläktenskap. Det skall behandlas vid nästa plenum och säkerligen
antagas. När man om några år läser det, som anfördes till försvar
för vigseltvånget, skall man göra det med ett visst löje.
På samma sätt är jag övertygad om att den dag kommer, då
man skall med löje läsa alla dessa diskussioner till försvar för
ett band, vars lösande, där det har lösts, aldrig befunnits medföra
någon skada och som, där det existerar, i själva verket aldrig
befunnits medföra något gagn.
Men jag vill se saken från en annan sida, som här icke är berörd
men som jag väntat skulle beröras av någon av de föregående talarna.
Jag för min del vill yrka på upphävande av stiftsbandet i frihetens
namn, den frihets, som bör tillkomma och som på alla andra områden
tillkommer varje svensk medborgare att söka sin plats och sin
utkomst, i vilken vrå av Sveriges rike som han vill.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
