Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vid Kyrkomötena 1908, 1909 och 1910 - 15. Angående rättighet för föräldrar, tillhörande svenska statskyrkan, att i vissa fall få sina barn befriade från kristendomsundervisningen i skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tilltro. Detta förhållande är alldeles icke obekant för vederbörande
skolstyrelser, men det ser ut, som kunde de däråt ingenting göra.
Under sådana förhållanden framträder med berättigat anspråk på
ett tillfredsställande svar den frågan: Skola kristna bibeltroende
föräldrar vara skyldiga att låta sina barn deltaga i en
skolundervisning, som går ut på att nedriva den tro, som för dem själva är
dyrbarare än livet? Svaret kan, enligt mitt förmenande, icke bliva
annat än ett positivt nej.
Redan förut ha dissentersamfunds medlemmar erhållit tillåtelse
att befria sina barn från kristendomsundervisningen i de offentliga
skolorna, och detta, ehuru skillnaden mellan den lutherska kyrkans
och deras egen bekännelse alls icke är av någon vidare väsentlig
betydelse och allra minst kan ställas i jämförelse med skillnaden
mellan en undervisning i biblisk tro och en undervisning i
rationalistisk otro. Det synes därför vara allt annat än orimligt begärt,
att bibeltroende föräldrar, som icke kunna förmås att lämna den
svensk-lutherska kyrkan eller ansluta sig till ett främmande
religionssamfund, erhålla visserligen icke rättighet att befria sina barn från
en kristendomsundervisning, som i ett eller annat stycke av mindre
betydelse skiljer sig från deras egen övertygelse, men väl från en
religionsundervisning som går i uppenbar strid emot den lutherska
reformationens två stora grundprinciper: den heliga Skrifts
gudomliga auktoritet och rättfärdiggörelse av tron.
Man har emot detta krav invänt, att i ett sådant fall måste
konsekvensen bliva, att skolan göres helt och hållet religionslös och att
motsvarande rättighet bör medgivas dem, som förneka den kristna
trons lära, att befria sina barn ifrån bibeltrogen undervisnnig i
skolan. Denna invändning skulle hava sitt berättigande, om den
svenska staten förklarade sig religionslös, men den äger intet
berättigande, så länge svenska folket ännu officiellt vill vara ett kristet folk
av evangelisk-luthersk tro.
Vi må skatta oss lyckliga, att det stora flertalet lärare, som ha
att undervisa i kristendom i våra skolor, högre och lägre, vinnlägga
sig om att giva sina elever en verklig undervisning i kristen tro;
men att undantag förekomma och beklagligt nog synas bliva alltmer
allmänna, det kan ingen, som känner förhållandena, förneka.
Det är bekant, huru varje försök att stävja detta missförhållande
mötes av en häftig opinionsstorm, vilken gör, att de myndigheter, som
skulle öva tillsyn över skolorna och som skulle önska en ändring,
likväl känna sig vanmäktiga. Den enda utväg, som återstår, synes
därför vara, att bibeltroende föräldrar erhålla den rättighet, som
jag här ovan antytt. För den skull tillåter jag mig föreslå,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
