Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Vid Kyrkomötena 1908, 1909 och 1910 - 21. Angående ändring i lagen om äktenskaps avslutande inför svensk diplomatisk eller konsulär ämbetsman i utlandet d. 8 juli 1904
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skap ingås i Amerika, ett sätt, som snart sagt uppväckt åtlöje.
Han yttrade bl. a. följande:
»Det är icke så. Först och främst har icke varje amerikanskt
kyrkosamfund rätt att utdela s. k. licence to marry, utan det prövas
på borgerlig väg. — Men nu kommer jag till det allra viktigaste,
och det är, att de, som erhållit sagda rätt att viga, icke få utöva
den rätten med mindre kontrahenterna för dem förete, vad vi skulle
kalla hinderslöshetsbetyg från den borgerliga myndigheten, som har
mycket strängt ansvar för utfärdande av sådant intyg. — Jag kan
icke se annat, än att allt sålunda är ordnat på ett ganska gott och
betryggande sätt.»
Kyrkovärden J. Ocklind från Härnösands stift yttrade:
»Jag tror icke, att det just är många i Kyrkomötet, som tror,
att vi kunna fatta något beslut i denna fråga. Därför anser jag, att,
hur mycket man än kan sympatisera med det förslag, som herr
Waldenström framställt, en lång diskussion, som man vet icke leder
till något resultat, är helt och hållet utan gagn.»
Lektor Waldenström fick ordet för tredje gången och
anförde:
»Jag måste motsäga min ärade vän biskop von Schéele. I Amerika
finnes det icke någon allmän äktenskapslag. De särskilda staterna
hava sådana lagar, olika i den ena staten och den andra. Man kan
därför icke tala om en allmängiltig äktenskapslag i Amerika. I
Illinois t. ex. äro kusiner förbjudna att gifta sig med varandra,
men i Michigan ha de tillåtelse därtill. Därför händer det mycket
ofta, att kusiner i Illinois, som vilja gifta sig med varandra — de
bo t. ex. i Chicago — fara på förmiddagen till Michigan och vigas
där samt kommo tillbaka till Chicago på kvällen. Deras äktenskap är
då en fait accompli, de äro äkta makar, och Illinois’ lag kan icke ändra
den saken. För övrigt behöva de särskilda kyrkosamfundens präster
ingen licens. Deras ordinationsbrev giver dem rättighet att viga,
i somliga stater dock endast, om de hava församling. Men utom
dessa ordinarie präster har ett kyrkosamfund rättighet att giva
licens åt andra, som icke äro präster inom samfundet. En sådan
licens fick jag, när jag kom till Amerika år 1889. Någon
äktenskaps-licens behövde däremot icke kontrahenterna. Om sådan licens skulle
fordras nu, vilket jag icke tror, så måste den lagen ha kommit till
på senare tider, ty aldrig var det fråga om någon sådan vid den
vigsel, som jag förrättade i New York samma dag, som jag kom
dit. Bruden var en fröken, som kom till New York samma dag som
jag och på samma båt.
Jag säger icke detta för att klandra Amerika, men nog är det
ett ofantligt lösligt förhållande, därom kan icke disputeras. Just
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
