Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sista julen på Brattalid. Bilder från nordmannakolonierna på Grönland och i Vinland af A. Schön. Med 3 bilder - V. Sista julen på Brattalid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
högvördighet skrifver? En fortsättning på Grönlands och
Vinlands annaler, hvilka den onämnde författaren afslutat vid
digerdöden, kanske till följd af att han själf föll ett offer för
denna hemska farsot. Priorn skrifver om det, som han själf
bevittnat och erfarit:
I nådens år 1379 hände sig, att skrälingarne eller eskimåerne,
hvilka af de röde männen i Vinland drifvits allt högre upp mot
norden, i stor myckenhet anlände till Västerbygden här på
Grönland, hvarvid ovänskap uppstod mellan dem och de våra rörande
fisket samt säl- och hvalrossjakten, och snart utbröto öppna
fientligheter. Häftig blef striden, och lyktades den så, att de
våra i Västerbygden platt utrotades och deras kyrkor, Gudi
kla-gadt, nedbrötos. Vår biskop uppmanade lagmannen Ivar Beer,
att tåga dit och fördrifva skrälingarne, men då lagmannen med
sitt folk kom till Västerbygden, syntes där ej en enda människa, (
blott en hop halfvilda kreatur. Så ändades de hvites verk i
Västerbygden; förskone oss Gud och helgonen från att dela
deras öde!
Priorn är nu trött, bortlägger pennan och går till hvila.
Under sömnen drager ett leende öfver hans anlete. Dväljes hans
själ månne ännu i historiens höghvälfda helgedom, drömmer
han månne om den trehundrafemtioåriga kulturen på Grönland
och i Vinland, gläder han sig månne i drömmen öfver
kristendomens och civilisationens landvinningar i hednavärlden?
Tycker han sig kanske läsa en mässa för det goda verkets framgång?
Allt är tyst i Brattalids kloster. En stilla julefrid tyckes
hafva sänkt sig öfver den gamla ärevördiga byggnaden och dess
fromma invånare. Tyst skrider natten sin ban, Karlavagnen går
sitt eviga kretslopp, Orions stjärnor tåga i västerled, men mellan
Polstjärnan och horisonten flammar i flerdubbla bågar
norrskenet hemskt och olycksbådande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
