Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två öfversättningar - II. Vaggsång, af Eugene Field, öfversättning från engelskan af Ernst W. Olson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och månen han log och gnola9 en sång
i takt med gungande sko,
och vindarna drefvo dem natten lång
och gåfvo dem vaggande ro.
Små stjärnorna voro den stimmande sill,
som gick uti vågorna fri.
“Nu kasten ert nät, hvarthelst ni vill
för oss, ty vi rädas ej vi,”
sä ropte små stjärnor de fiskare till —
Vinka,
Jttinka
och Nick.
Och natten lång på den skimrande led
de kastade guldnäten ut —
se’n sjönk lilla träskon från lufthafvet ned,
och hemma var båten till slut.
Och visst var detta en seglats rar
i täckaste båt man vill se,
fast mången sad* det ett dromverk var
och ett drömhaf de seglade,
men väl jag känner de seglare tre —
Vinka,
Blinka
och Nick.
Vinka och Blinka — två ögon små,
ett litet hufvud är Nick,
och träskon, som seglade ut i det blå,
var lillans vagga som gick.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
