- Project Runeberg -  Prärieblomman. Kalender / Årgång 1 (1900) /
167

(1899-1912) [MARC] With: Anders Schön
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tvenne skisser af Albert Alberg - Gamla skor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vi bli komplett af en kulör:
berlinerblått den kallas för”,
sade den högligen väluppfostrade gamla herrskon, som under
tiden blifvit till den grad poetiskt stämd, att han rimmade. “Och
en gång i den formen bli vi troligtvis tryckta på någon tapet,
som blifvit beställd att pryda en fin dams boudoir, — och på det
viset göra vi ännu en gång vår entré i den fina världen!”

“Ja, visste jag icke det!” utropade den lilla damskon med
snabb, kvinnlig uppfattning; medan han riktigt sken af
belåtenhet, där han låg i rännstenen. “Vet ni hvad”, fortsatte han, “jag
känner mig så stolt, att jag icke alls kommer att anse mig
förnedrad af att resa i en lumpsamlarekorg, ty nu vet jag, att min
rätta uppgift här i världen är att vara skön, och att jag till slut
skall komma att uppfylla min bestämmelse!”

“För evigt, min ljufva vän, för evigt!” försäkrade herr
Fredriks sko. “Ni har ju blifvit riktigt liflig. Och vill ni nu veta,
hvad som sedan blir af er, sedan ni tjänat er tid som
berlinerblått i tapeterna uti — såsom vi redan antagit — en fin dams
boudoir?”

“Sedan!” upprepade den lilla fruntimmersskon, under det en
sällsam aning bemäktigade sig honom.

“Ja. Efter en tid af, låt oss säga, på sin höjd tjugu år, rifver
man ned oss från väggen, kastar oss i en soplår och för oss i en
kärra ut till landet. Där strös vi ut på fältet och återförenas
med vår moder jorden. Och därur skall den kommande våren
kalla oss upp till nytt lif: vi förvandlas till friskt saftigt gräs, som
boskapen skall äta af.”

“Åh, jag minns nu mycket väl, då jag var en del af en liten
lustig kalf”, sade den lilla damskon eftertänksamt.

“Jaså, ni är jord af kalfskinn! Ja, men då är ju jag er farbror,
för jag är gjord af oxhud, och ni vet väl, att oxarna äro de små

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:32:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/prarieblom/1900/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free