Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - “Lika barn leka bäst”. En bild ur det svensk-amerikanska lifvet. Af Otto Craelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"LIKA BARN LEKA BÄST .
69
Vi sutto några vänner till familjen i ett angränsande rum,
och efter en liten stund kom mrs Hakenson in till oss.
De unga tu blefvo ensamma.
Kalle satte sig lite högre upp på stolen, vände på
"mul-bänken" ett slag och började:
"Så ville jag fråga, om du står fast vid ditt löfte."
"Låt oss inte tala om det nu, kära Kalle. Längre fram få
vi si", svarade hon undvikande.
"Annars har ja’ lite pengar, så ja’ kunde köpa mej land ..."
"En annan gång, Kalle lille."
Nu var han tydligen för simpel för henne.
Jo jo, så går det, när gossarne där hemma i Sverige låta
sina "ungdomsflickor" resa några år i förväg till Amerika.
En lång tystnad uppstod.
Pete Youngleaf bad mrs Hakenson att få låna "pailen" och
kom strax tillbaka med den, full af bier — "pailen" förstås,
icke Pete :— ännu.
"Hör du", uppmanade vi andra, "gå in och ge Kalle ett glas
också — de’ kan han sannerligen behöfva, stackarn."
Det gjorde Pete, oèh vi gingo in och skålade med Kalle och
önskade honom hjärtligt välkommen till Amerika samt
berättade omständligt för honom, hur länge vi hade varit nog
lyckliga att räkna oss "som barn i huset" i den största och
bästa af republiker, hvarvid vi hellre höggo till med några
år mer än mindre för att imponera på den nykomne.
Och vi lyckades förträffligt i våra bemödanden.
Hvar och en af oss gaf honom sin adress och bad honom
"komma och si" oss vid tillfälle, och vi skildes som de allra
bästa vänner, då Kalle frampå kvällen sa’ good lye. Ty det
hade han redan lärt sig.
"Va’ de’ fästmannen, Annie?" skämtade Pete, sedan Kalle
hade gått.
"En så’n där ’greenhorn’! Pyttsan! inte rår ja’ för, att
han går å tar sej galna tankar."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
