Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mrs Ott. En verklighetsbild från västra Washington, tecknad af Ernst Skarstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8o
ERNST SKARSTEDT.
som hela tiden talat engelska, svarade, att de ej hade några
"children", inföll hon:
"Åh, jaså, han har inga childringar! Jag har heller inga
childringar, men jag har loosat det ena dead child efter det
andra bara för sorrow; och det är harder to loosa a dead child
än a living child. Det är allt min husbonnes skull. Det är
du (vändande sig mot honom), som keepar mig crazig. Jag
har aldrig haft ett ord understanding. Inte gaf jag mig till
Swede people’n, för du gaf mig till dem, när jag gick till
Portland."–-
"Tig nu!" sade mannen, och hon teg.
Ott berättade, att han sett något i en Vancouver-tidning om
mig, men att mitt namn varit stafvadt så galet, att han knappt
kände igen det. "Ni borde", tillade han skämtande, "stämma
tidningen och begära $10,000 i skadeersättning."
"Nej, nu tror jag, han lär andra att keepa mig crazig för
money också!" ropade mrs Ott i en så kostlig ton, att vi alla,
Ott också, brusto i skratt.
Franklin och jag fingo oss anvisad till sofrum en kammare,
endast medelst en tunn vägg skild från mrs Otts sofrum. Så
länge vi lågo vakna, hörde vi henne oafbrutet sucka och pusta
och bedja. Frampå natten, sedan min kamrat somnat, smög
jag mig ur rummet och kom strax tillbaka, åstadkommande
tillräckligt buller för att väcka honom. Han satte sig
förfärad upp i sängen.
"Hvem är det ?" frågade han och tillade, då han hörde mitt
undertryckta skratt: "Åh, det är du? Jag trodde, det var
den galna käringen, som kom hit in!"
"Den galna käringen" oroar icke någon numera. Ett par
år efter ofvan skildrade tilldragelser fördes hon till dårhuset.
Hennes vistelse där blef emellertid ej långvarig. Hon angreps
af kräfta i bröstet och afled kort därefter, ända till det sista
mumlande sin gamla klagan om mannen, som bortgaf hennes
egendom, för att "keepa henne crazig right along".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>