Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tvenne sagor. Af Signe Ankarfelt - I. Herr Kopparslant och fru Skata
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TVENNE SAGOR.
91
På andra sidan gränden stod en gammal rönn, och där
bodde fru Skata. Hon var liksom alla andra skator pratsam
och nyfiken samt öfvermåttan svag för allt som var grant och
lysande. En morgonstund, då solen sände ned ett knippe
ljusstrålar i den mörka gränden, såg fru Skata från sin villa
i rönnen någonting lysa och blänka i rännstenen. Yips var
hon därnere, trippande omkring med högt uppburet släp,
och så fiskade hon upp herr Kopparslant från rännstenen
och förde honom till sitt bo i rönnen. Herr Kopparslant
teg visligen, men fru Skata pratade så mycket mera, ty hon
var icke af dem, som kunna-behålla sina hemligheter för sig
själfva.
Snart blef det ett prat och stoj i fru Skatas bo, såväl som
i alla skatbon i grannskapet. Fränder och vänner
församlades i rönnen för att beundra fru Skatas nvförvärfvade skatt,
som presenterades som grefve Guldslant. Men afundsjukan
grodde redan i månget skathjärta, och när de kommo i
närheten af det gamla kyrktornet, där de förnäma familjerna
Kaja och Korp residerade, kunde ett par af fruarna Skata ej
underlåta att i förbiflykten hälsa på och omtala, att en grefve
Guldslant blifvit upptagen från rännstenen till skatboet i
rönnen.
"Guldslant! Har man hört på maken", kraxade gamla
hennes nåd Kaja; "en guldslant, ja det må jag säga!
Fruarna få ursäkta, men jag måste tvifla en smula, eller hvad
säger min högt ärade frände herr Korp härom ?" tillade hon,
vändande sig till denne, som förumstigt blinkande lyssnat till
fruarnas samtal.
"Hennes nåd har, som alltid, fullkomligt rätt", svarade
han belefvadt och krafsade sirligt med foten i det mossbelupna
kyrktaket. "Jag endast skulle vilja tillägga, att jag önskar
det vår aflägsna frände fru Skata måtte i vårt sällskap
inbjuda vår vise och lärde granne, doktor Uggla, på det han må
säga oss slantens verkliga valör och halt, ty att själf vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>