- Project Runeberg -  Prärieblomman. Kalender / för 1902. Andra årgången /
202

(1899-1912) With: Anders Schön
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några intryck från en resa genom Cuba. Af Carl Friberg. Med 4 illustr.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

202

CARI. FRIBERG.

Nu för tiden har naturligtvis den amerikanska
kontingenten, tjänstemän, militärer, äfventyrare och lycksökare, blifvit
en viktig faktor i Havanas folklif, och man behöfver ej söka
länge, förrän man upptäcker yankee-saloonerna med sina
bjärt lysande, förgyllda lokaler med den typiska "baren",
hvilka före krigets dagar voro sällsyntheter endast. Äfven
kunna vi nu påträffa vid Prado en mängd amerikanska
restauranter.

Från en varietélokal höra vi en trubadur sjunga den vackra
sången "Niagara" af José:

"Templad mi lira, dadmela que siento
En mi alma estremeeida y agitada
Årder la inspiracion. Oh — cuanto tiempo
En tinieblas paso, sin que mi frente

Brillase con su luz–-Niagara undoso

Tu sublime terror — solo podria
Tornarme el don divino, que ensanada
Me robo del dolor la mano impia.

Denna sång lyder i svensk öfversättning ungefär så här:

Min lyra, gif mig min lyra! Mitt bröst känner

inspirationens glöd. Ah, hur länge

har jag ej varit i mörker, se’n jag sist såg ljuset,

som då mötte mitt öga! Niagara,

du med ditt brusande vatten återställer

den himmelska gåfva, som sorgen tog bort!

Sången belönas med handklappningar och högljudda
bifallsrop. Utanför sitta på bänkar män, kvinnor och barn
från koja och palats, och ofvan dem hvälfver sig tropikernas
stjärnbeströdda himmel. Den ljumma aftonluften fylles i ett
nu af en glad Boccacio-melodi från orkestern å plazan.
Lekande fördrifvas dagens sista timmar af den till alla tecken så
sorglösa folkskaran. I hvar mans anlete kan nu läsas: "Tänk
på det närvarande, och låt morgondagen taga vård om sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:32:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/prarieblom/1902/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free