Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - När skolverksamheten i Svensk-Amerika var ung. Några hågkomster från det gamla Augustana College. Af Carl Swensson. Med 5 illustr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2o8
CARL SWENSSON.
Då 120, nu 2,000. Så där har det ändrat sig inom den
svensk-amerikanska skolvärlden på korta 26 år!
Och likväl gäller detta endast Augustana-synoden. Man
må dock ihågkomma, att de svenska metodisterna, baptisterna
och missionsvännerna numera hafva, äfven de, läroverk,
hvilka raskt utveckla sig.
På den tiden voro dock dessa våra landsmän alltför
"fromma" för att ens kunna tänka på så världsliga saker som
skolor, läroverk och bildning. Nu däremot arbeta äfven de på
sitt folks upplysning, först och sist på att deras
prästkandidater måtte erhålla så god bildning som möjligt.
Okunnigheten duger ej längre. Den har heller aldrig länge
kunnat sitta i högsätet. Gud sade en gång i tidens morgon:
"Varde ljus!" och därmed uttalade han icke blott ett
skapareord utan äfven domen öfver allt mörker, all okunnighet. Det
måste varda ljus. Liksom den långa vinternatten i
nordanland endast bådar en sommar, som ingen natt vet af, så följa
tider af ljus och bildning alltid på sådana midvinternätter,
då människorna glömt både sitt ursprung och sitt mål.
Tänk, att säga sig frukta Gud och ämna sig till himmelen
och ändå ej älska upplysningen!
Huru barockt! Hvilken parodi!
Men för ett fjärdedels århundrade sedan fanns det godt om
sådant folk äfven bland oss, Gudi klagadt.
"Den där blir det aldrig någonting med i alla fall, han kan
gärna resa till Paxton och bli präst."
Så där pratade gubbarne på den tiden understundom
sinsemellan. Kunde man inte hålla i plog eller yxa som en hel
karl, så borde man gå "den lärda vägen" för att slippa —
svälta ihjäl!
Än i dag behöfva vi ett varmare intresse för våra höga
lärdomsanstalter, ett intresse, som leder till sådana storartade
ponningeuppoffringar, att de mest skriande behofven kunna
afhjälpas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
