Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - När skolverksamheten i Svensk-Amerika var ung. Några hågkomster från det gamla Augustana College. Af Carl Swensson. Med 5 illustr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÄR SKOLVERKSAMHETEN I SVENSK-AMERIKA VAR UNG. 2o9
den genomträngande blicken, då hon på hösten 1873 första
gången mönstrade mig strax efter min ankomst till läroverket.
Fru Cervin var mildheten själf. Man kände sig så trygg i
hennes sällskap. Och hvem längtade icke till ett sådant hem ?
Två älskliga fosterdöttrar gladde ock hemmet med sitt
älskliga väsen. Hvilka rara flickor voro de icke, det tyckte vi alla.
Dessa tvenne familjer voro mycket musikaliska, d. v. s.
prof. H. och barnen i båda hemmen. Det musicerades bittida,
och sent. Helst af allt sjöng man. Vår patriark stod ofta
i de ungas led och sjöng då i regeln solo-partierna själf. I hans
hem sjöngos både andliga och världsliga saker. Han var en
uppriktigt from man, men ock en vidsynt sådan. Jag
minnes, med hviken kläm han sjöng Tegnérs "Vikingabalk" och
andra sådana stycken. Genom hans hjälp stiftades ock den
första musikkåren vid Augustana College, hvilken var den
första musikkår vid något svensktamerikanskt läroverk.
Några i musik skickliga eller musikälskande i egentlig
mening funnos den tiden ej bland folket, lika litet som några
musikinstrument. En sångkör var någonting okändt på den
tiden på landsbygden. I städerna hade man dock hunnit
något längre.
Många nu medelåldriga personer minnas godt med mig
reformationsfesterna 1867, då man öfverallt firade det 350-åriga
minnet af det sextonde århundradets reformation. Professor
Hasselquist, ty så hette han då, reste från plats till plats och
hade med sig en manskvartett från Paxton. Jag undrar, om
icke dr Erland Carlsson äfven var med såsom talare. Festen
hölls i den gamla kyrkan i Andover.
Jag var tioårig gosse då. Det är redan 34 år sedan dess,
men den sången glömmer jag aldrig. Att något så skönt
fanns till på jorden, hvem hade kunnat ana något sådant?
Hade jag fått höra oratoriet "Messias" på den tiden, så vet
ingen, om jag icke dånat af i pur häpnad och hänförelse.
O, du älsklige, vördade gamle! Gud vare lof, att du
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
