- Project Runeberg -  Prärieblomman. Kalender / för 1902. Andra årgången /
265

(1899-1912) With: Anders Schön
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor. Af A. Schön. Med 15 porträtt - Gustaf Stolpe

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dödsrunor.

265

och föreläsningsresor han som oftast genom de
svensk-amerikanska samhällena företog, mäktigt bidrog till den musikaliska
konstens utveckling och den musikaliska smakens odling och
förädling. Efter att hafva frånträdt direktö rskap^t vid
konserva-toriet grundlade han i Röck Island en privat musikskola,
hvilken han förestod till för ett par àr sedan. Vid sidan af sin
lärareverksamhet tjänstgjorde han under närmare 20 års tid som
organist och sångledare i den stora svenska lutherska kyrkan i
Moline, 111. Hans konstnärskap vann erkännande äfven i
vidsträckta amerikanska kretsar, och ett uttryck häraf var den
doktorstitel, han 1891 erhöll från en musikalisk akademi i New York.

Sistlidet år kallades han till musik- och sånglärare vid det
svenska lärpverket Upsala College i New Orange, N. J., och skötte
där med vanligt nit och kraft undervisningen under tvenne
terminer. Under sommaren detta år (1901) led han af dålig hälsa
men blef mot början af höstterminen ’så pass återställd, att han
troddes kunna återupptaga undervisningen. Snart insjuknade
han dock på allvar, och den 3 oktober utandades han sin sista
suck.

Vår i mångt och mycket ytliga tids tsing-la-la-musik och
slagdängor hade i direktör Stolpe en ovanligt kraftig vedersakare,
den klassiska musiken däremot en den varmaste vän och utöfvare.
Ja, hans förkärlek för de gamle mästarnes tonskapelser var så
stor, att den gaf hans egna kompositioner en i mångens tycke
alltför tung prägel. Men säkert är, att i samma mån den redan
nu ganska allmänna och förhållandevis rätt höga musikaliska
bildningen bland svensk-amerikanerna ytterligare stiger, skola
direktör Stolpes kompositioner alltmer uppskattas och värderas.
Att här uppräkna desamma är, med det begränsade utrymme
vi förfoga öfver, helt enkelt omöjligt. Vare det sagdt, att
desamma äro öfver 100 till antalet och att man i dem finner de flesta
områden inom tonkonsten representerade.

Direktör Stolpe var äfven god stilist, något hvarom hans
rätt talrika uppsatser i tidningar och tidskrifter, mest
naturligtvis i musikaliska ämnen, buro ojäfvigt vittnesbörd. För några
år sedan utgaf han ett litet biografiskt arbete, en lefnadsteckning
öfver en i Stockholm afliden vän och medkonstnär, en
musikdirektör, och var dess innehåll afsiktligt skrifvet så, att det skulle
utgöra en protest mot godtköpsmusiken och mot dess idkares
ofta anspråksfulla uppträdande.

Prdrleblomman 1302. 17

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:32:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/prarieblom/1902/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free