Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor. Af A. Schön. Med 15 porträtt - Carl V. Liedberg - Carl Johan Samuelson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dödsrunor.
283
Sound. Här förskaffade han sig på våren 1900 tio acres jord och
byggde ett hus samt tänkte tillbringa sina återstående dagar
som landtbrukare. Jorden, han köpt, var emellertid alltför
stenbunden och eländig, för att den skulle kunna låta sig med
fördel brukas, och då L. på grund af tilltagande bröstlidande
ej kunde förrätta något tyngre arbete, mottog han med
tacksamhet det på nyåret erhållna anbudet att blifva redaktör för
Tacoma-Tribunen i Tacoma, Wash. På denna plats kvarstod han
till omkring en vecka före sin död. Det var förnämligast genom
sina i Vestra Posten publicerade, med pseudonymen Kalle
Petterson och rubriken "Bref till syster Lotta" och "Spetsfundigheter"
försedda kåserier och berättelser, han dokumenterade sig såsom
humorist af äkta skrot och korn. För vår svensk-amerikanska
litteratur var det en förlust, att L. ej i bokform utgaf några af
sina humoristiska alster.
CARL JOHAN SAMUELSON.
Den man, som bar detta namn, förtjänar mer än mången annan
ett rum i en serie biografier öfver mera bemärkta
svensk-amerikaner. Om en hvar fyllde sin plats i lifvet lika väl, som Carl
Johan Samuelson gjorde, skulle vår värld få ett helt annat
utseende, än det den nu har. Det var som banbrytare, driftig och
framgångsrik jordbrukare, samfundsman och mecenat,
Samuelson gjorde sig känd. Att hafva varit med om att med senig arm,
med svett och möda, under umbäranden och försakelser,
förvandla ett icke obetydligt stycke af västerns vildmark till en
blomstrande och rik bygd är för visso ett stordåd; men än större är det
att efter så många år af mödor och arbete, då ens lefnads sol
håller på att dala, med varm hand och hjärta skänka större delen
af det man arbetat ihop och sammansparat till allmänna
inrättningar, att det på detta sätt måtte komma så många
medmänniskor som möjligt till godo. Det vill mycket samfundssinne och
allmän-anda till för att kunna göra någonting sådant. Af
sådana män som Samuelson få vi här i vårt rastlösa,
framåtsträfvande Svensk Amerika sannerligen ej för många. Det är dock
att hoppas, att hans, J. A. Johnsons i Mariadahl, C. J. A. Ericsons
i Boone m. fi. vackra exempel skola nu och i tider, som komma,
mana till efterföljd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
