Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjöstriden på Hampton Roads 1862. Af Hjalmar Edgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJÖSTRIDEN PÅ HAMPTON ROADS 1862.
21
åstadkommer, ökade roddarne farten. Vi nådde Rip Raps,
där äfven våra kanoner bemannades.
Våra spanande blickar öfvertygade 09s snart, att det
denna gång var allvar. Därborta vid Sewall’s Point
framskjuter förbi dess vänskapliga batterier en mörk, oformlig,
mastlös skepnad, som, med sina järnsidor blänkande i solskenet,
i spetsen för en svärm bestyekade mindre fartyg trotsigt
styr sin af mörka rökhvirflar omkretsade färd rakt ned mot
våra vid Newport News bidande fregatter.
Nejdens skenbara lugn är inom kort som genom ett
trollslag förvandladt. Först brytes den lugna tystnaden af Rip
Raps’ eldtungor, i det våra batterier slunga sina dräktiga;
spetsgranater mot vidundret. Ögonblickligen svara
rebellernas bestyckade skansar, hvilka beskjuta våra från Fort
Monroe anryckande fregatter.
Men detta är endast de högtidligt varnande förebuden
till den egentliga striden. Den öppnas först, när det
hotande sjötrollet hunnit några hundra fot nära de vid
James-fioden stationerade örlogsmännen, som då slunga sina
bredsidor mot dess pansarfjäll. De väldiga kastkropparna
glida dock i sjungande bågar oskadliga bort därifrån och
tömma i böljorna sin fåfänga kraft eller splittras mot den
tjocka pansarhuden. Batterierna på Newport News utspy lika
fruktlöst på kärnskotts afstånd sin eld mot angriparn.
Obekymrad om detta järnregn styr Merrimac ned mot
fregatten Cumberland, skickar den som förebud en salva med
mördande verkan från sina förkanoner, störtar
ögonblickligen därefter sitt spetsiga bröst mot dess sida och tillfogar
den stolta fregatten en så öfverväldigande stöt, att den med
ett djupt och dödligt sår, hvari vattnet inforsar, skälfvande
raglar tillbaka mot sina förtöjningar. Mod och besinning
förlorar den likväl ej: den hopplösa tvekampen fortsattes.
Då går den osårbare Merrimac akter om sin redlöse
motståndare och låter där sina kanoner med förödande verkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
