Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fyra sagor. Af Signe Ankarfelt - I. Gossen Gullock och herr Rännil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
SIGNE ANKARFELT.
Rännils alla sommargäster fanns knappast ett spår kvar, då
någon närmade sig honom stapplande och osäkert.
"Känner du icke igen mig?" hördes en svag, darrande
stämma.
"Åh, är det du, Gullock!" utropade lille herr Rännil
sömnigt och försökte resa sig något öfver istäcket, som stoppades
allt tätare omkring honom. "Men", tillade Rännil, " du heter
icke Gulloek längre, ty solstrålarna hafva vikit bort från dina
lockar för att lämna rum för snö, som aldrig smälter."
"Det är sant, Rännil", svarade den anlände, "också kallas
jag för Grålock numera. Dock kan jag säga dig, Rännil, att
jag vunnit mina önskningars mål: jag har blifvit stor och
mäktig, endast glädje och lycka saknas mig, men jag har icke
förr än nu haft tid att befatta mig därmed. Jag har kommit
hit till dig, som tycktes veta så mycket om dessa skatter.
Hvar finnas de att köpa?"
"Köpa?" utbrast Rännil så ifrigt, att en stor flik af hans
täcke lösrycktes, "lycka och glädje kunna icke köpas för all
världens guld. De äro tvenne ömtåliga örter, som måste
odlas och oupphörligen vårdas af oss själfva, men icke för oss
själfva, ty då vissna de genast. För öfrigt är det allt bra sent
för dig, Grålock, att börja därmed nu i vintertid. Deras
frön skola planteras i tidig vår. Men du är ju stor och
mäktig, säger du. Då finnes råd, ty en blomma gifves på jorden,
som kan blomstra i både vår och vinter. Den heter
Ödmjukhet, men fås endast i utbyte mot din själfviska stolthet och
vattnas bäst med tårar. Men skynda dig, Grålock, innan
helgsmål också ringes in för dig och du stoppas ned under det
gröna torftäcket. Nej, nu farväl, Grålock, jag måste tystna,
ty hvilans stund har kommit för mig, ända tills vårens väna
budbärerska, fröken Lärka, väcker mig till en nv arbetsdag."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
