Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fyra sagor. Af Signe Ankarfelt - II. Fröfjunets resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FYRA SAGOR.
93
skummande vilda hvirflar af vattenmassor, som hänsynslöst
störtade sig framåt.
"Ack, hvar är då väl lagerlunden!" utbrast Fröfjunet en
smula modstulet, "där skall jag säkerligen utan fara finna
hvad jag söker. Ah, där, långt borta i fjärran! Jag börjar
blifva trött, men jag måste ändå begifva mig dit."
Dock, väl anländ dit stodo träden så täta, att intet rum
fanns öfrigt för det främmande Fröfjunet att växa upp till
något stort träd. Nej, allt rum var redan upptaget, och för
öfrigt var icke jordmånen passande, och det stackars lilla
Fröfjunet tvingades å nyo att börja sitt sökande efter en plats,
där det kunde finna rotfäste. Långt borta på en stor kulle
märkte det några vördnadsbjudande grågröna oliveträd med
dammiga peruker på sina åldriga kronor. Dit skyndade
Frö-fjuDet nu, utropande redan på afstånd i sin förtviflan:
"Råd mig ni, som sen så kloka och gamla ut; hvar skall
jag finna rotfäste! Hur skall jag lyckas blifva något stort
och förnämligt, något bättre, än jag var ämnad till af
naturen."
"Vilsekomne lille stackare!" svarade Oliveträden och
skakade suckande sina ärevördiga hjässor, "du mäter storhet
och härlighet med narrars mått. Att vara nyttig och väl
fylla den plats, som blifvit oss anvisad, är storhet och
härlighet nog. Du kan aldrig blifva något annat träd, än hvad
naturen ämnat dig till. Jordmånen och omgifningen kunna
icke förändra arten hos oss, endast bringa den till större
fulländning, om vi själfva förstå att samla solstrålarna och
daggdropparna, som himmelen sänder öfver allt och till alla.
Men själfva måste vi se till, att vi icke förtvina redan i
broddén. Äfven om du lyckas finna rotfäste här, blifver du
icke något annat än ett pilträd — här, liksom vid bäcken i
din hembygd. Lyd mitt råd, återvänd dit! Se där skyndar
ett litet moln mot norden. Bed det taga dig med hem, innan
det blifver för seDt, innan vinterns snö där borta börjar falla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
