Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I Amerikas Dalarne eller Svenskarne i och omkring Cambridge, Minn. Af Alfred Bergin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
ALFRED BERG1N.
nornas dagar lefva ännu på de gamles läppar. Skrämde
nybyggarne gjorde de många gånger, men skadade aldrig någon.
En landtmätare vid namn Halden lär ha varit bland de
första hvite, som sökt sig ett hein i dessa bygder. Ett "H",
som han på 1840- eller 50-talet inskurit som "elaini-märke",
är synligt ännu å en stor ek på Jolin Bäcklins farm, en half
mil norr om staden. I). G. Clough i town of Spencer Brook,
fader till f. d. guvernören Clough, och Stephen Hewson i town
of Oxford äro troligen de första hvite inbyggarne i countiet.
Den svenska invandringen hit började på våren 1858.
De första svenskarne hette Jonas Norell och Daniel
Lundqvist. Båda kommo hit från Chisago Lake, dit de anländt
något tidigare från Hassela, Hälsingland. De nedslogo sina
bopålar vid sjöarna öster om staden. Norell blef mördad i
St. Louis 1865 och Lundqvist dog 1901.
Första anledningen till invandringen var en landannons på
svenska språket, som Jonas Norell och Olof Eastlund med
några fler i sällskap händelsevis fått se i ett hus vid Chisago
Lake 1857. Den utbjöd land i närheten af Princeton, Minnv
De gåfvo sig genast i väg för att bese det goda landet och
anlände sent en kväll på hösten 1857 till Rum-floden vid
nuvarande Cambridge. I en ödslig stockhydda togo de
nattkvarter och gingo på morgonen öfver floden på isen. I
Princeton fanns redan då ett sågverk och ett par hus, men de fingo
intet tycke för trakten. Cambridge-trakten föll dem mer i
smaken, och de beslöto att följande vår begifva sig dit.
Något senare än de två nyssnämnda kom äfven Peter Eastlund
och byggde på hösten ett litet "claim-shanty" på det ställe,
där sedermera Per Modig bosatt sig; men han tyckte det var
för dåligt land och reste åter till Chisago Lake. Han
återkom dock 1860 och bosatte sig där han ännu bor. På grund
af fattigdom och dåliga utsikter att kunna reda sig här
nöd-’ gades D. Lundqvist resa tillbaka till Chisago Lake hösten
1858. Äran att vara den förste svensk född i Amerikas Da-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
