- Project Runeberg -  Prärieblomman. Kalender / för 1903. Tredje årgången /
161

(1899-1912) With: Anders Schön
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nybyggarelif. Teckningar från Minnesotas tidigare dagar. Af E. Norelius - 2. Skallerorms-udden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NYBYGG AR EL IF.

161

tiden hade någon spefågel vältrat omkull tunnorna och
öppnat locken på dem, och de tusentals ormarna befriades från
sin fångenskap, lupo omkring på gatan och in i butikerna,
hväsande och skallrande på det allra hiskligaste. Aldrig
hade man sett på maken. Folk blefvo alldeles ursinniga: de
skreko, de sprungo, de kröpo upp på stolar, bänkar, diskar
och lårar undan ormarna. I synnerhet voro de stackars
kvinnorna tröstlösa och många af dem svimmade.

Men irländarne i staden började med full hals ropa på
sin skyddspatron St. Patrik. Ormförstöraren och de gjorde
detta med ett sådant hemskt, skorrande ljud, att ormarna
blefvo alldeles förskrämda och ringlade i väg det fortaste
do kunde, man vet icke hvart, men St. Patrik fick äran,
kan tänka. Den stackars ormfångaren blef mycket ledsen, och
han visste icke hvilketdera han skulle göra, antingen hänga
sig eller gå hem och bränna upp sitt hus. Efter att hafva
brandförsäkrat sitt hus flyttade han snart från platsen, och
efter någon tid brann huset ned såsom genom en händelse

Den, som därefter bodde närmast Skallerormsudden var
Otto den oförliknelige. Han hade först skådat dagens ljus
i Ifvetofta på stranden af den vackra Ifösjön. Han vax
liten och spenslig till växten, hade mörka ögon och mörkt
hår, buskiga ögonbryn, välformadt ansikte och en smidig
kropp. Han var ytterst rörlig cch verksam och hade mod
att företaga, hvad tio grufvade sig för. Af munlåsa led han
aldrig, och när han fick tag i några "pauga bläringar", som
behöfde en muntlig upptuktelse, så var det han, som kunde
gifva dem tillräckligt.

Otto hade väl sett. en och annan skallerorm där nere vid
bäcken, men icke trodde han, att de voro så många i det
närmaste grannskapet, som folk berättade. Han beslöt därför
att själf klättra upp för bergspetsen och undersöka saken.
Han klättrade och klättrade, men såg ej en enda orm. Han
sade för sig själf: "Det är bara prat om de där ormarna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:31:40 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/prarieblom/1903/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free