Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från fosterland till fosterlandskärlek. Skiss af Johan Person
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
johan person.
snart bekant med grannarna, i all synnerhet dem, man hyser
en brinnande åtrå att blifva bekant med. Det dröjde icke
länge, förrän herr Göte Borgman oeh miss Winona Peterson
skakade hand med hvarandra och försäkrade hvar för sig, att
det gladde dem innerligt att hafva mötts. Och då den
presenterande personen — som likt morén gjort sin plikt och
kunde gå — aflägsnat sig, tycktes de blifva ännu gladare.
Det var första gången i sitt lif Borgman verkligen råkat
en kvinna, ung eller gammal, på den fullkomliga
jämlikhetens grund. Det hade aldrig förr förekommit honom, att
män och kvinnor tillhörde samma släkte. Hans kvinnliga
bekanta i Sverige, så väl familjeflickor som schweizerifröknar.
hade meddelat ett helt annat intryck. De hade varit antingen
mystiska, gåtfulla väsen, som ingen lärde känna ens genom
äktenskap, eller också vackra leksaker — under inga
omständigheter mannens jämlike och kamrat. Winona — eller
Winnie, som hon i hvardagslag kallades, — var någonting
nytt för Borgman. Annars var hon, som nämndt, en vanlig
produkt af den fria, odlade nordvästern.
Redan förut hade Borgman kommit under fund med att
i Amerika de båda könen voro för hvarandra hvarken mer
eller mindre än människor, och att i deras förhållande till
hvarandra fanns något fritt och naturligt, som icke existerade
hemma i Sverige, där man bråkade så mycket med
könsproblemet. Något dylikt fanns icke här, tack vare
samundervisning och fördomsfrihet. Detta mera än något annat hade
öfvertygat honom om att det icke var humbug allt i Amerika.
Och med denna öfvertygelse förenade sig beundran, när han
blef varse den aktning, hvarmed kvinnan bemötes i Amerika —
en aktning, som mer än uppväger afgudadyrkan och falsk
ridderlighet. Här kunde den unga damen gå hvar som helst
utan "förkläde" och dock bibehålla sitt goda namn och rykte;
här kunde hon våga sig ut när som helst utan en beskyddande
kavaljer och dock icke förolämpas af äldre eller yngre glopar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
