Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från fosterland till fosterlandskärlek. Skiss af Johan Person
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från fosterland till fosterlandskärlek.
193
tanken på mig själf och dem jag umgicks med där hemma kan
jag säga, att man bör resa till Amerika och umgås med sina
landsmän här för att lära sig fosterlandskärlek — både till
Sverige och Amerika. En af våra (d. v. s.
svensk-amerikanernas — jag är nu en af dem) poeter — skratta icke, vi ha
verkligen sådana! — har sagt, att svensk-amerikanerna "älska
Svea som sin moder och Columbia som sin brud." Detta,
tycker jag, uttrycker lika sant som vackert deras förhållande
till de respektiva länderna. Deras kärlek till Amerika kan
icke kallas med annat namn än fosterlandskärlek, en sådan,
till hvilken Snoilsky uppmanar med de enkla och sköna orden:
’Lyssna till den granens susning,
vid hvars rot ditt bo är fästadt.’
Här är det icke alltid gran — icke så få svensk-amerikanska
hem beskyddas af palmer — men meningen är densamma.
Hvad mig själf beträffar, så anser jag det vara högre att älska
ett folk än att älska ett land, och nu kan jag verkligen säga,
att jag af hjärtat älskar min folkstam, hvarhelst dess
medlemmar än äro bosatta. I betraktande af hvad jag på sistone
upplefvat, får jag kanske bekänna, att det väger till fördel
för landsmännen på denna sidan Atlanten."
Ungefär ett år därefter erhöll samme person i Sverige ett
bref, ur hvilket följande utdrag kan vara af ett visst intresse
i detta sammanhang:
"–-Jag har visst en gång förut låtit dig veta, att jag
icke bryr mig så mycket om landet, hvarken detta eller det
du och de flesta släktingarna bebo, som om det folk vi alla af
samma stam tillhöra. Den jämförelsevis svaga kärleken till
landet kommer sig kanske af att jag ännu icke köpt tomt och
byggt hus, som de flesta härvarande, icke jordbrukande
landsmännen tyckas göra. Kärleken till folket är starkare gent
emot det, som bor på denna sidan Atlanten, det har jag ju
bekänt. Den är så fortfarande och har nyligen ökats i hög
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
