Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De kommunistiska kolonierna i Förenta staterna. Kort öfversikt af Ernst Skarstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE KOMMUNISTISKA KOLONIERNA.
279
och andra skrifter, i hvilka deras läror och idéer framställas
så tydligt som möjligt. Bland deras läror äro de
märkligaste: läran om ett syndfritt lif, hvilket de tro sig kunna
ernå här på jorden, samt i all synnerhet deras lära om könens
förhållande till hvarandra. Oneida-kommunisterna äro de
sannaste kommunister af alla, ty de tillämpa gemensamheten
i äganderätt ej blott på vanlig egendom, utan äfven på sina
egna personer. Deras äktenskapssystem är en
sammansättning af polygami och polyandri. De ha, säga de, utbytt det
enkla äktenskapet mot ett sammansatt äktenskap, och härvid
mena de, att hvilken man och kvinna som helst inom kolonien
få pläga umgänge med hvarandra, efter att ha vunnit
hvarandras samtycke genom förmedling af en tredje person.
Stadig och trogen kärlek mellan två personer anses för
själf-visk och afgudisk och motarbetas. Folkökningen inom
kolonien kontrolleras på vetenskapliga grunder. Dieten är
hufvudsakligen vegetariansk, och spritdrycker och tobak
förekomma icke. Hvarje söndag hållas sammankomster, vid
hvilka medlemmarna öppet göra anmärkningar angående
hvarandras uppförande, sätt, vanor m. m. Detta är en af
perfektionisternas egendomligheter. Noyes betraktade den
såsom ett af de bästa sätt att väcka människors uppmärksamhet
på egna fel och egga dem till bättring och sträfvan efter
fullkomlighet.
6. Aurora- och Bethel-lcommunerna (i Aurora, Ore., och
Bethel, Mo.). År 1844 grundades i Bethel, 48 mil från
Hannibal i Missouri, en kommunistisk koloni af en skara tyskar
och s. k. "Pennsylvania Dutch", under ledning af en preussare
vid namn dr Keil, som, född 1811, hade til) bragt några år i
Amerika, än som läkare, än som religionsförkunnare och
mystiker. Kolonisterna slogo sig ned på 4 sektioner
regerings-jord (2,560 acres) och utvidgade sina ägor tid efter annan,
tills de kommo i besittning af 4,000 acres. De uppförde
dis-tilleri, mjölkvarn, sågverk m. m. och hade god framgång.
Bland deras första byggnader var en kyrka. De inrättade sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
