Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor öfver mera framstående svensk-amerikaner, aflidna under de senaste två åren. Af A. Schön - 4. C. A. Hult
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dödsrunor.
3° 7
C. c/?. HULT.
Veteranerna från det stora inbördeskrigets dagar blifva med
hvarje år allt färre. En efter en kallas de att inställa sig
inför den store mönsterherren, och
"ej mer på lifvets vaktparad
de tappre se hvarann",
sjunger skalden. Om några år skall af den stora skara, som stred
och blödde för unionens sak, ej finnas en enda kvar, som kan
för senfödda släkten tälja om striderna och segrarna under
Lincolns, Grants, ShermanS, Sheridans, McClellans och Thomas’
dar.
Och bland dem, som sålunda gå bort, finnas många
svenskamerikaner — män, hvilka kanske få dagar efter det de första
gången satte foten på Amerikas jord, voro redo att kläda blodig
skjorta för sitt adoptivland. Dessa mäns minne bör ej, får ej dö
ibland oss.
Kapten Conrad Achatius Hult, som den 14 sistlidne januari
afsomnade i sitt hem i Jamestown, N. Y., var en af dessa män.
Det var dock ej endast såsom krigare, H. gjorde sig bemärkt.
Äfven såsom publicist, politiker och affärsman utöfvade han en
verksamhet, som förtjänar att af landsmännen ihågkommas.
Hult föddes den 8 maj 1840 i Hultsfred, Småland, och synes
såsom ung hafva bestämt sig för lärarekallet. Ären 1860—61
bevistade han nämligen den bekante pastor Ahlbergs skola och
under åren 1862—63 Göteborgs folkskollärareseminarium.
Broderlandet i söder utkämpade under denna tid sin ojämna kamp
mot Tyskland, och Hult var en af de många svenskar, som
grepos af skandinavismens vackra, för ett varmt ynglingasinne
i synnerhet tilltalande idé, samt gick att under dannebrogen slåss
för gamla Danmark. Dit anländ, inskrefs han i början af
januari 1864 vid kommandoskolan i Köpenhamn, och i slutet af
februari ingick han som frivillig vid kapten Aares ströfkår. Om
hans deltagande i själfva kriget sakna vi, ty värr, uppgifter.
Sistnämnda år reste han till Amerika. Att han i Danmark ej
fått afsmak för krigaryrket framgår däraf, att han redan i
oktober samma år ingick i kompani B af det frivilliga New
Yorkregementet n:o 88. Inbördeskriget pågick då ännu. I nämnda
regemente tjänstgjorde han till den 15 juli 1865, då han tog
afsked, medförande minnet af att hafva deltagit i tvenne krig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
