Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor öfver mera framstående svensk-amerikaner, aflidna under de senaste två åren. Af A. Schön - 6. Sophie Sager
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dödsrunor.
3° 7
toriets ogemena nöje, hvilket naturligtvis ingalunda minskades
därigenom, att föreläserskan stod på ett bord.
Tiden för "kvinnofrigörelsen" i Sverige var emellertid då
ännu ej kommen, och Sophie, som antagligen fann sin verksamhet
som föreläserska föga lönande, nödgades återgå till
"kvinno-slafveriet" och taga anställning som uppasserska i konditorn
Wilhelm Davidsons schweizeri i Norra paviljongen vid
Drottninggatan (samma hus, där en af Nordiska Muséets
allmoge-afdelningar sedermera blef inhyst). En ovanligt stor
tillströmning af kunder med thy åtföljande stoj och oväsen blef följden
af hennes därvaro, hvadan polisen nödgades tillsäga ägaren af
schweizeriet att i ordningens intresse afskeda den så mycket
omtalade uppasserskan.
Hennes ifver för kvinnoemancipationens genomförande hade
dock ej under motgångarna svalnat. På samma gång hon
utbytte sitt namn mot det i hennes tycke mer välklingande Victorie
de Bergens, började hon utgifva skrifter i kvinnofrågan. Den
förnämsta af dessa har titeln: "Fosterbarnets afslöjade
genealogi." Huru ryktbar hon vid denna tid var, framgår däraf, att
man ansåg det lönande att utgifva hennes porträtt i litografi,
en för personer af hennes stånd och villkor på den tiden
ovanlig ära. Till olika delar af landet letade sig detta porträtt väg.
Den, som skrifver dessa rader, erinrar sig ännu, hurusom han
under sina pojkår såg i sin morfars ålderdomliga,
vördnadsvärda, i början af 1850-talet förfärdigade cylinderhatt inklistradt
under "taket" i densamma ett exemplar af porträttet, försedt
med underskriften "Mademoiselle Sophie Säger" samt under
denna en ’kort vers till mamsell Sagers ära oeh under versen
hattmakarens firmanamn. Så ryktbar var då den unga
småländskan, att man för annonseringsändamål använde hennes
namn och porträtt, alldeles som man gör med våra dagars
celebriteters.
Efter några år lämnade Sophie Säger hufvudstaden i ändamål
att uti landsorten företaga en föreläsningsresa. Dessförinnan
bragte hon dock stockholmarne sitt afsked i en broschyr, som
bar den komiska titeln: "Bildningskalender för riksdagsmän
och ynglingar af båda könen."
Hennes verksamhet i landsorten blef ej synnerligen lång.
Misskänd och oförstådd lämnade hon snart fäderneslandet och
utvandrade, sannolikt i midten af 1850-talet, till Amerika. På
ryktets väg var hon här då allaredan bekant, och de föreläs-
Praritblomman 1903. 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
