Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor öfver mera framstående svensk-amerikaner, aflidna under de senaste två åren. Af A. Schön - 17. B. M. Halland - 18. Gustaf Unonius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 2°
a. schön.
den lilla 14 mil norr om Stanton belägna Rensburg-föraamlingen.
Från 18S8 var han åter bosatt i Stanton.
Den i vår svensk-amerikanska odlingshistoria märklige
mannen efterlämnar änka och sju barn.
GUSTAF UNONIUS.
Gamle Gustaf Unonius var ej endast den förste svenske
prästen i Amerika under 1800-talet, utan han var därjämte en
af grundläggarne till det första egentliga svenska nybygget här
i landet under förra århundradet. Han är således för oss
svenskamerikaner en historisk personlighet i dubbel bemärkelse.
Gustaf Elias Marius Unonius, som den 14 oktober d. å. afled
å Hacksta gård i västra Uppland i den höga åldern af 92 år, hade
haft en sällspordt växlingsrik lefnad. Son af lagmannen Israel
Unonius och dennes maka, Maria Gardberg, föddes U. den 25
augusti 1810 1 Helsingfors. Fadern tillhörde en i Finland bosatt
svensk släkt och öfverflyttade efter adoptivlandets eröfring till
Sverige, där han blef postmästare och tullförvaltare 1
Grisslehamn med lagmans titel. Sonen skulle först ägna sig åt den
militära banan och blef vid 13 års ålder kadett vid Karlberg.
Här var han kamrat med Ridderstad, George Adlersparre och
Wilhelm von Braun och idkade liksom de litterära
sysselsättningar, som i tryck fingo plats i tidens vittra kalendrar.
Den unge Unonius afbröt emellertid sin kurs vid krigsskolan
och begaf sig till Uppsala, där han 1830 blef student och 1833
aflade kameralexamen. Hans därpå följande studier för
hofrättsexamen afbrötos 1834, då kolera hemsökte
universitetsstaden och föreläsningarna inställdes. U. tog anställning som
biträdande underläkare vid ett af Stockholms kolerasjukhus och
förvärfvade därigenom lust för läkarens kall, samt återvände till
Uppsala för att idka medicinska studier, som dock snart afbrötos.
Sedan han år 1841 ingått äktenskap med Charlotta Margareta
öhrströmer, beslöt han att utvandra till Amerika. Enligt hvad
han själf uppgifvit, voro han och hans lilla sällskap, af hvilket
han åtföljdes, de förste, som begagnade sig af den då nyligen
meddelade rätten att utan k. m: ts särskilda tillstånd från riket
afflytta. U. och hans sällskap slogo sig ned som jordbrukare vid
Pine Lake i det på den tiden mycket glest befolkade och af in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
