- Project Runeberg -  Prärieblomman. Kalender / för 1904. Fjärde årgången /
42

(1899-1912) With: Anders Schön
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Växlingar. En bild ur lifvet. Af Therese Linder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



THERESE LINDER.

varo", sade hon, och en glödande rodnad öfverför hennes
ansikte.

"Och jag har sinnesnärvaro nog att fortfarande glädja
mig", svarade han leende. "En händelse förde mig i går
kväll förbi villan. Jag hörde dig spela, och de svenska
tonerna öfverraskade mig. Tolf år ha ej kunnat komma mig
att glömma mitt fädernesland eller det, som var mig kärt där.
Jag såg dig genom fönstret, och du väckte till lif minnet af
min trognaste vän i pröfningens dagar. Jag ringde på i
hopp att få se in i dina ögon, och i dag kom jag hit för att
af mrs Wood få visshet, om det var du, Ebba."

Hon hade sjunkit ned på en stol. "Du finner mig här i en
barnsköterskas skepnad, Folke. Grosshandlare Bovalls dotter
finnes ej mer."

"Jag vet om den olycka, som drabbat dig och de dina."
Han tystnade ett ögonblick för att kufva sin rörelse. "Jag
hade ämnat, så fort min tid tilläte det, resa hem och som en
liten erkänsla för hvad dina föräldrar gjort för den fattige
gossen erbjuda din mor all den hjälp, jag kunde gifva henne."

Som oin han varit rädd, att han sårat henne, tillade han
bedjande och tog ett steg närmare henne: "Ebba, du vill ju
komma till mitt hem och bli en medlem af oss?"

Hans hem! Han var således gift. Ja, hvad hade hon
väntat på egentligen! En kväfvande känsla bemäktigade sig
henne, men hon betvang den snart. Kanske något af det
Stålsvärdska blodet gjorde sig gällande, då hon reste sig upp
och med ett ansträngdt leende räckte honom handen.

"Låt det gamla hvila, Folke. Jag är säker på att du är
ej sk}1 kli g oss någon som helst tacksamhet. Jag minnes, livad
du gjorde för Carl-Axel och mig. Tack för att du ej glömt
mig under dessa år. Numera är min plats ej härinne."

Folke bleknade och tog ej hennes framsträckta hand. "Du
försmår således min vänskap?"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 1 22:27:06 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/prarieblom/1904/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free