- Project Runeberg -  Prärieblomman. Kalender / för 1904. Fjärde årgången /
51

(1899-1912) With: Anders Schön
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - John Ericsson. En karakteristik af den store uppfinnaren. Af E. A. Zetterstrand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JOHN ERICSSON.

51

under det flottkarlen i sin upphöjda kajuta gungades helt
obetydligt af vågorna, som sköljde öfver hans i vattnet nästan
begrafna färja, så vräktes segelfartygen nästan omkull af
samma vågor." Detta meddelande är ock ett märkeligt intyg
om den skarpa iakttagelseförmåga, den lätthet att draga
djupsinniga slutsatser och uppgöra storartade planer, som
utmärkte Ericsson från hans tidigaste år.

Enligt beräkning af Isaac Xewton, förste maskinist på
Monitor, ägde skeppet minst fyrtio nya uppfinningar, på
hvilka patent kunde uttagas, hvarför han ock senare rådde
Ericsson att låta patentera hela monitortypen "från början
till slut". Ericsson följde ej denna välmenta anvisning af
samma anledning, som han afböjde hvarje penningebelöning
från regeringen för uppfinningen. Monitor var, sade han,
ämnad att vara en "insats i unionens ärorika sak".

Vi sade i början af uppsatsen, att Ericsson var sin tids
största mekaniska snille, och att hans uppfinningar äro bevis
härför. Dessa skulle emellertid ej vara något bevis alls för
det gjorda påståendet, därest det kunde uppvisas, att
Ericssons arbete saknade verklig originalitet. Det är af detta skäl,
vi tagit så stor del af uppsatsen i anspråk för att vederlägga
det gång efter annan gjorda påståendet, att Ericsson blott
upptog och tillämpade andras idéer. Det begränsade
utrymmet för denna uppsats tillåter oss ej att tala om Ericssons
inånga öfriga uppfinningar. Annars äro visserligen flere af
dessa betydande nog för att utgöra vittnesbörd 0111 sin
upphofsman snille. I synnerhet gäller detta om solmaskinen,
hvilken väl bör räknas till de större uppfinningarna, fastän
den ej ännu fått den praktiska användning, som de förut
nämnda haft och — hvad särskildt propellern beträffar —
ännu hafva.

Det är vanligt, att hos de flesta, som äro begåfvade med
större snille, denna naturens gåfva är redan i deras första år
uppenbar för den rätte kännaren. Sålunda visade sig ock hos

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:33:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/prarieblom/1904/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free