Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De spanska missionsstationerna i California. Ett egendomligt kapitel ur “guldstatens” historia. Af Ernst Skarstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
ERNST SKARSTF.DT.
Clara, emedan sådana icke väl trifvas här för hafsdimman,
som ofta sträcker sig ända hit."
På sätt, som ofvan skildrats, framlefde munkarna och de
af dem förslafvade indianerna sin tid. Om de af munkarna
i mycket beroende soldaterna är ej mycket att säga. Deras
antal uppgick i allmänhet till omkring 500, och vid de allra
flesta tillfällen voro de starka nog att hålla indianerna i styr,
då dessa någon gång visade sig oroliga, ehuru indianerna
voro dem så ofantligt öfverlägsna i antal, att t. ex. i början
på 1820-talet omkring 25,000 döpta indianer funnos i
mis-siousstationerna. Deras antal minskades visserligen
betydligt hvarje år genom sjukdom. Somliga år kunde ända till
en tredjedel af indianerna dö. Men munkarna värfvade sig
ständigt, med soldaternas hjälp, genom list och våld rekryter
från de vilda indianerna. Mindre duktiga voro soldaterna
vid anfall utifrån. År 1819 t. ex. inlöpte ett sjöröfvarfartyg
från Buenos Ayres i Monterey, intog fästningen, förstörde
kanonerna, plundrade invånarna och brände staden, som
hufvudsakligen beboddes af soldater.
Det var det år 1822 inträffade öfverändakastandet af
Spaniens välde i Mexico, som gaf munkväldet i California den
egentliga dödsstöten, fast det lyckades hålla sig uppe ännu i
många år därefter. Munkarna insågo nu, att de begått en
dumhet, då de hindrat själfständiga hvita nybyggare från att
slå sig ned i California. Tack vare landets fattigdom på
hvita inbyggare förnekades California representation såsom
stat i den nya republiken Mexicos styrelse och förklarades
endast för territorium, ej berättigadt till mer än en
representant i kongressen, och denne saknade rösträtt. Den förste
delegaten var en sergeant från en af militärstationerna. Inom
kort började missionsstationernas rikedom ådraga sig
uppmärksamhet i den mexikanska kongressen, och år 1826
bestämdes genom lag, att munkarna skulle beröfvas sina
egendomar och löner samt indianerna erhålla sin frihet. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
