- Project Runeberg -  Prärieblomman. Kalender / för 1904. Fjärde årgången /
217

(1899-1912) With: Anders Schön
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amerikas förste konstnär. Biografi öfver artisten Gustaf Hesselius. Af Birger Sandzen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

amerikas förste konstnär.

217

ställning. En falsk och ytlig smak sätter sin stämpel på
det hela.

Besynnerligt nog finnas här inom målarkonsten och
skulpturen rent af "moder", nästan såsom i kläder, möbler o. d.
Vi mena ej "skolor" eller "strömningar" inom konsten, ty
dessas upphof har djupare liggande orsaker, utan, såsom
sagdt, rent af moder. Vissa ämnen, vissa manér i ritning
eller målning och vissa figurtyper blifva moderna, och
skaparen af dessa nyheter kan "göra" sig en förmögenhet utan
att vara, hvad man egentligen menar med konstnär. Vi vilja
här endast påminna om vissa tecknares försök att rita en
amerikansk kvinnotyp, som slår an. Om man lyckas, kan
den illustrerade tidskrift, som bjuder på den nya "typen",
på en kort tid mångdubbla sitt prenumerantantal. Vi
vilja här exempelvis framhålla den gränslösa beundran, man
hyser för illustratören Charles Dana Gibsons "typ" för en
amerikansk societetsdam. Denna Gibsons stora
"popularitet" började för ungefär nio år sedan och håller ännu i dag i
sig nästan oförminskad. Gibsons beundrade kvinnotyp
utgöres af en blaserad, dåsig, djupt urringad dam med lång hals,
framskjutande haka och trötta ögonlock. Denna dam ler
aldrig, är ej heller ledsen, ser hvarken snäll eller stygg ut
och är för slö att ens se kokett ut. Jag har förgäfves sökt
upptäcka något som helst själsuttryck i dessa slappa drag
och kan omöjligen begripa, hvari deras tjuskraft ligger. Jag
kan ej förstå, huru amerikanskorna kunna känna sig
smickrade af att ett dylikt damporträtt kallas en "typisk
amerikanska."

Detta ansikte har i nio års tid i.ständigt nya, men
oförändrade upplagor gått igen i åtskilliga af våra illustrerade
månads- och veckotidningar, stått i aftryck i alla
boklådsföns-ter, kopierats i "glödritning" och på porslin, i alla
upptänkliga storlekar, eller med ett ord reproducerats på så många
sätt, som vår uppfinningsrika tid möjliggjort, och hvar gång

Pràrieblomman 1901. 14

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 1 22:27:06 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/prarieblom/1904/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free