- Project Runeberg -  Den gamla prästgården /
21

(1905) [MARC] Author: Ebba Nordenadler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - TREDJE KAPlTLET. Minns du?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rödkantade ögon och bleka kinder, att hon ej kunnat
sofva under natten af oro för sina kära, men det
undergifna uttrycket i hennes blida ansikte, sade
honom äfven att hon sökt och funnit tröst hos den,
till hvilken hon alltid anförtrodde sina sorger såväl
som fröjder.

Själf såg morbror Hans ut, som om han fattat
ett beslut med hvilket han var nöjd och belåten, men
han sade ingenting därom, förrän vagnen rullade fram
till trappan och systern kom för att gifva honom
afskedskyssen.

»Jag har funderat på den här saken», sade han
då i sin vanliga lugna ton, »och det blir nog bäst,
att du tar flickorna med dig hit hem. Utrymme och
mat ha vi godt om, och», tillade han med en lätt
darrning i rösten, »kärlek och ömhet ha vi också
att bjuda de små föräldralösa.»

Blodet strömmade upp i den gamla fruns bleka
ansikte. Hon slog armarna om broderns hals, men
allt hvad hon kunde framstamma var blott ett: »tack
Hans, Gud välsigne dig.»

Men orden kommo från hjärtat, och morbror Hans
smålog förnöjd.

»När du låg på knä i din bönevrå i natt, kära
syster», sade han blidt, »föll mig den tanken in, att
detta ju var den bästa och naturligaste lösning af
svårigheterna. För öfrigt skall det bli trefligt att få
litet ungdom i huset, som kan lifva upp oss gamla.»

Och på det sättet kommo systrarna till Tomteboda,
och morbror Hans behöfde ej ångra sin goda
gärning, ty med dem kommo sol och glädje till det tysta
hemmet.

Under några år leddes deras uppfostran af en
skicklig guvernant. När Harriet ansågs vara fullärd
erbjöd sig en gammal rik släktinge att några terminer
bekosta Gertruds vistelse i Edsbro pension, där hon
fick tillfälle att tillfredsställa sin törst efter kunskaper,
men ferierna tillbringade hon alltid ’hemma’ i
Tomteboda.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:34:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/prastgar/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free