Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FJÄRDE KAPlTLET. 'Far' och 'mor'.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
också vara alldeles förbi af trötthet efter några mer än
vanligt ansträngande lektioner för att nännas svara
’nej’, när Magda stack in hufvudet genom dörren
och i segerviss ton frågade: »Får jag komma in?»
Ibland, när mor var bättre, satt hon också
därinne i sin stora länstol, och då tyckte Magda att det
var som söndag i det hemtrefliga rummet, hvars
mörkröda gardiner gåfvo en så varm färgskiftning åt
allting, att till och med de bjärta rosorna på den unga
fruns kinder lyste rödare än vanligt.
Då kunde det hända, att lektorn läste någon
berättelse högt för sin hustru, och Magda fick krypa
upp i hans knä innanför nattrocken, där hon var så
väl gömd, att bara ögonen och nästippen voro
synliga.
Hon tyckte i allmänhet att de där berättelserna voro
mycket tråkiga och obegripliga, men det gjorde
detsamma. Att sitta så där tätt tryckt intill far och
lyssna till hans hjärtas kraftiga, lugna slag med blicken
beundrande fästad på moderns vackra ansikte var
allt hvad som behöfdes att förvandla orosfågeln till
den stillsammaste lilla flicka i världen. Detta var
mycket, mycket roligare än alla upptänkliga lekar,
och det var städse med en djup suck af ledsnad hon
hörde fadern säga: »nu är mor trött och får ej sitta
uppe längre. Vi måste hjälpa henne komma till ro,
Magda.»
Ibland när modern ej orkade vara med, fick Magda
sitta ensam inne hos sin far och så snart hon fyllt
sex år togs det på allvar itu med lektionerna. Då
kom abcboken fram och griffeltaflan, och då var far
endast den bestämde skolmagistern, som ej tålde
någon odygd. Arbetet gjorde han dock så nöjsamt, som
om det blott varit en lek, under hans ledning gick
det förunderligt lätt att lära sig allt möjligt, och
Magda visste knappt ordet af, förrän hon kunde både
läsa och skrifva. Utan tårar hade det till på köpet
gått, så när som på de få gånger, då
uppstudsighetens ande kommit öfver den lilla flickan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
