Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - NIONDE KAPITLET. Magda gör ett besök. - TIONDE KAPITLET. Till Gerhard.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»För all del, hvad tänker jag på?» utbrast han,
återtagande sitt vanliga stelt förbindliga sätt. »Jag
får be Magda tusen gånger om ursäkt, att jag setat
och fördjupat mig i mina minnen, så att jag glömt
mina skyldigheter som värd. Får jag inte lof att
fylla på glaset?»
Magda passade på och torkade tårarna ur ögonen,
då hon böjde sig ned för att taga upp näsduken, som
hon med flit hade släppt.
»Nej tack, snälle kantorn», sade hon och reste sig
upp. »Jag måste gå hem nu —» hon gjorde ett kort
uppehåll och så kom det hastigt med varm ifver —
»och tack snälle kantorn, som berättat mig allt detta;
nu tycker jag, att jag känner kantorn mycket bättre
än förr, och det är så roligt.»
Han hade också rest sig och stod framför henne,
rak och stel, som vanligt.
»Å för all del, tacksamheten är på min sida», sade
han bockande. »Jag ber än en gång om ursäkt för
min talträngdhet, men när man haft en så god och
själfuppoffrande mor som jag, har man henne ofta i
tankarna, förstår Magda, och då kan man ibland inte
afhålla sig från att tala om henne.»
»Det förstår jag så väl», sade Magda med litet
otydlig röst, men när hon på hemvägen gick och
funderade på hvad hon hört, frågade hon sig själf hvilken
mest offrat sig själf, modern eller sonen, och
märkvärdigt nog, blef hon svaret skyldig på den frågan.
TIONDE KAPITLET.
Till Gerhard.
Det var ingen måtta på hur det regnade. De
tunga dropparna piskade mot rutorna, samlade sig i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
