Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - TRETTONDE KAPITLET. I bagarstugan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på detta sätt, men farmor bara skrattade däråt och
Kerstin fnös föraktligt, så snart de bragte ämnet
på tal.
»Hur kan ni inbilla er, att Klara vill ha gamle
tjocke Jonas?» brukade hon säga. »Och för resten
är inte hon heller skapad på det sättet, att hon har
stora utsikter att bli gift, fastän hon nog gärna
vill det.»
Gumman hade ett litet horn i sidan till Klara,
emedan denna ej krusade tillräckligt för henne och
dessutom var så väl anskrifven hos hela
prostgårdsfamiljen.
Ty ledsamt att säga var Kerstin icke så litet
afundsjuk, isynnerhet på dem som hennes fru visade
särskild välvilja.
Klara var en storväxt, rödblommig flicka med
mörkt yfvigt hår som krusade sig öfver den smala
pannan. Vanligtvis var hon glad och munter, men
föll stundom ett offer för dystra funderingar, då hela
världen föreföll henne svart som sot.
Harriet påstod, att detta inträffade för hvarje
gång Jonas glammade med Anna-Stina, som alltid
tog lifvet från den glada sidan.
»Jonas skall inte reta Klara så mycket, för det
få vi alla ondt af», sade Harriet en dag förebrående
till drängen, som drog sin mun till ett bredt leende.
»Hva’ ska’ en göra, mamsell Harriet, när hon
går omkring och ser ut, som om hon hade ättika i
munnen», ljöd svaret. »De’ ä’ roligare att tala me’
dom som ä’ glada och lifvade än me’ dom som tjurar,
vet jag», och däri måste Harriet gifva honom rätt.
Hon vände sig därpå med sina förmaningar till
Klara, men denna slog en knyck på nacken och
förklarade, att hon skötte sina angelägenheter själf.
»För resten må inte mamsell Harriet tro, att jag
bryr mig om en sikken en spelevink», tillade hon.
»En så’n där, som bara nojsar och spektaklar och
inte kan tala ett allvarsord får allt vara i fred för
mig, ska’ jag säga.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
