Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FEMTONDE KAPITLET. Från Gerhard.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dalen är så ansenlig, att denna promenad blir rätt
mödosam. Dock går jag hellre uppför branterna i
Harz än utför dem; det är inte så litet ansträngande
att nödgas, så att säga ’bromsa’ hela vägen utför, hur
förträffliga och väl hållna vägarna än äro.
Byggningarna i staden erbjuda intet af intresse;
de flesta af dem äro fula, grå träkåkar. Boningshusen
äro ofta sammanbyggda med ladugårdarna, hvilket
visserligen är ytterst bekvämt för husmodern som bara
har att gå tvärs öfver förstugan för att komma till sina
kära kor, men mindre angenämt för hyresgästerna,
hvilka då de, såsom vi, äro ovana därvid, besväras
af ladugårdslukten, som tränger genom hvarje vrå
af huset.
Vid åttatiden på morgnarna bege sig korna på
betet uppåt bergen, följda af sina herdar och
vallhundar.
Från hvarje hus komma en eller två kreatur; när
de hunnit så långt upp som där vi bo, bilda de en
ansenlig trupp. De bära alla större eller mindre
skällor, hvilka äro olika stämda och klinga gladt och
melodiskt tillsammans. Det behöfs så litet ibland,
som åstadkommer en tilltalande verkan. Sådant
förstå de sig på häruppe.
Det är lustigt att se, när korna sedan mot kvällen
vända tillbaka, hur hvar och en utan herdens
tillhjälp, hittar hem till sig. Den ena viker själfmant
af åt ett håll, den andra åt ett annat, och somliga,
hvilkas ladugård ej har särskild utgång promenera
uppför den låga trappan och taga vägen direkte
genom förstugan.
Feta och granna äro korna, hvilka alla äro
enfärgadt bruna, och deras mjölk, — ja, små flickor,
en sådan fet och delikat mjölk ha ni aldrig druckit.
I går gjorde vi en lång promenad genom skogen
upp till några klippor från hvilka utsikten är
vidsträckt och storslagen.
’Dejlig er jorden, dejlig er Guds himmel’, ringer
beständigt i mina öron. Så andaktsfull och på samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
